Kortare nattpass för undersköterskor har under hösten införts på vårdboenden och inom hemtjänsten i många av landets kommuner. Men nya scheman kritiseras hårt av vårdpersonalen och facket, som menar att de tvingar de anställda att ta fler pass, och får allt svårare att orka med heltidsarbete.
Från Kungälv till Karlskrona till Kramfors – under det senaste året har det på flera håll i landet införts schemaändringar för vårdpersonal inom kommunen som arbetar natt. Lokala arbetsgivare hävdar att förändringarna är mer hälsosamma, eftersom nattpassen kortas. Men i de kommuner där man försökt införa förändringarna har protester, demonstrationer och namninsamlingar organiserats. I Jönköping kom fyra hundra personer till ett fackligt medlemsmöte angående nya nattscheman.
Anledningen, enligt Kommunals ombudsman Lena Byström, är att förändringarna innebär att de anställda måste ta extra nattpass för att kunna behålla tjänstgöringsgraden och heltidslönen.
– Om man kortar nattpassen så innebär det att de anställda måste ta fler pass varje månad, det blir schemaförändringar för all personal och även dagpersonalen påverkas. Och om man måste jobba två eller tre nätter till i månaden, då är det två dagar till återhämtning som försvinner, säger hon.
”Hälsosamma scheman”
Lena Byström berättar att införandet av schemaändringarna, som ofta går under namnet ”Hälsosamma scheman”, började i södra Sverige och på västkusten, men har under hösten spridit sig på allt fler håll i landet. Oftast handlar det om att gå från pass på tio timmar till nio eller åtta under natten, en skillnad som kan tyckas marginell, men som får stora konsekvenser för undersköterskornas livspussel.
– Om du jobbar en timme tidigare eller senare så påverkar det hela livssituationen, om man är småbarnsförälder så behöver man till exempel barnomsorg tidigare på morgonen. Att ha flera pass är en genomgripande livsförändring som påverkar familjelivet och möjligheten till återhämtning. Det är många bitar som hänger ihop, säger Lena Byström.
Att jobba natt- eller skiftarbete är överlag en ansträngning för kroppen. Hur man påverkas av nattarbete är individuellt, men Torbjörn Åkerstedt, professor vid Karolinska institutet som forskat på hur människor påverkas av skift- och nattarbete, berättar att det finns risk för utmattning, diabetes, hjärt- och kärlsjukdomar och bröstcancer. Att ha mindre än åtta timmar mellan arbetspass är ett av de värsta arbetstidsförhållandena man kan ha, menar Torbjörn Åkerstedt. Han kan inte se några hälsofördelar med fler men kortare nattpass.
– Det är väldigt olämpligt, det är ingen bra lösning. På det hela taget är några få långa pass en betydligt bättre lösning än många korta. Dagar utan arbete är väldigt återhämtande, säger han.
Stora protester
På många håll i landet har undersköterskor och vårdbiträden gått ut i protester för att stoppa förändringarna i sina scheman, vilket i flera kommuner har lyckats. Lena Byström på Kommunal tror att ilskan och protesterna kommer av att arbetsgivarna inte gjort schemaändringar i samverkan med personalen.
– När arbetsgivaren kör över på det här sättet och inför schemaändringar utan att kommunicera det till personalen så skapar det risk för att kompetenta medarbetare vill sluta. Vi är ju medvetna om att det är arbetsgivaren som leder och fördelar arbetet men kloka arbetsgivare har samtal med de i verksamheten.
Kommunerna förklarar enligt Kommunal förändringarna med att kortare pass är mer hälsosamt, men också att det är ett sätt att uppnå målet om heltid som norm till 2021, som är ett avtal mellan Kommunal och Sveriges kommuner och landsting.
– När man inför en heltidsorganisering innebär det förändringar som påverkar schemaläggning och arbetsmiljö. En viktig del i förändringsarbetet är förankringen med medarbetarna, det behöver finnas en möjlighet till dialog med arbetsgivaren. Men arbetstidsförläggningen är en lokal fråga, det är arbetsgivaren som äger den frågan. Det vi gör från vår sida är att hänvisa till Stressinstitutets råd, säger Jeanette Hedberg, biträdande förhandlingschef på SKL.
Hon har ingen kännedom om varför många av förändringarna införts utan samverkan med medarbetarna, och inte heller varför hänsyn till återhämtning i schemaläggningarna inte tagits, men pekar på att antalet timmars nattarbete faktiskt inte ökat. Jeanette Hedberg berättar att hon varken kan bekräfta eller ifrågasätta den uppfattning som Kommunal ger uttryck för.
– Vi har inte fått kännedom om att arbetsgivarna inte gjort det här i samverkan med medarbetarna, så det är svårt för mig att kommentera. Sen har vi och Kommunal en samsyn i hur vi tycker att man ska hantera frågor som rör förändringar i organisationen, att samverkan är det bästa sättet att göra det på, säger hon.
Detta har hänt
Nya scheman, som ofta kallas ”Hälsosamma scheman” har införts i många kommuner i Sverige, och lett till en rad protester och demonstrationer.
I Kungsbacka infördes kortade nattpass redan 2016, vilket både Kommunal och medarbetarna larmade om. Nu när protester hörts från andra kommuner i landet har undersköterskorna i Kungsbacka organiserat en Facebookgrupp för att korta heltidsmåttet.
I Mölndals kommun protesterade ett 50-tal undersköterskor och vårdbiträden i januari i år mot ”central natteffektivisering” som kommunen ville genomföra på alla boenden. Efter protesten backade kommunen.
I oktober skulle samma förändringar göras i Stenungsund, där arbetsgivarna också lade projektet på is efter protester.
I Karlskrona såväl som Karlskoga har det också lämnats in hundratals namnunderskrifter för att stoppa samma nya nattpass i respektive kommun.
Även i Söderköping och Jönköping har protester blossat upp.
I Kramfors vände sig Kommunal till Arbetsmiljöverket, som efter en inspektion krävde arbetsgivaren på en bedömning av hälso- och olycksrisker i relation till möjligheten för återhämtning.