Visitationszoner, hårdare övervakning och strängare straff är Tidöpartiernas sätt att visa väljarna att de bekämpar brottsligheten. Men deras kriminalpolitik kommer bara fortsätta att förvärra samhällsklyftorna, anser kriminologen Janne Flyghed.
Tidöpartiernas hårdare tag mot brottslighet fortsätter i och med visitationszonerna, som polisen häromveckan fick rätt att börja införa. På polisens utvalda platser kan nu vem som helst kroppsvisiteras utan konkret brottsmisstanke. Detta gäller även barn. Enda kravet är att visiteringen kan rättfärdigas efteråt.
Men lagändringen kommer att göra minimal skillnad, menar Janne Flyghed, professor emeritus vid Kriminologiska institutionen på Stockholms universitet.
Läs direkt. Bli prenumerant!
Få tillgång till alla artiklar och exklusiva poddavsnitt. Varje torsdag får du dessutom veckans nummer i din mejlkorg eller brevlåda.
Är du redan prenumerant? Logga in
– Jag har i snart 40 år följt utvecklingen och ser hur man inskränker medborgarrättigheter för att bekämpa brott. Polisen har aldrig haft svårt att rättfärdiga sina visiteringar, så lagen är bara symbolpolitik, säger han till Flamman.
Förslaget om visitationszoner lades fram av regeringen och Sverigedemokraterna den 8 februari i år som en del av en offensiv mot den organiserade brottsligheten. Men Janne Flyghed menar att lagen i praktiken kommer att leda till trakassering snarare än säkerhet, där redan utsatta områden blir kollektivt bestraffade. Åtgärden kommer skada polisens förtroende mer än den stoppar brott, anser han.
– I slutändan bidrar åtgärderna till en misstänksamhetskultur och riskerar att öka brottsligheten snarare än att minska den. Det är viktigt att komma ihåg att det inte finns några studier som visar på någon effekt. Politiker hänvisar till Danmark, men vilka konsekvenser lagändringen fått där har inte studerats. Däremot, när England införde ”stop and search” för drygt 20 år sedan resulterade det främst i rasprofilering, och jag tror att vi kommer att se samma resultat i Sverige, säger Janne Flyghed (bilden).
Bristen på kunskap är en förklaring Flyghed lyfter som förklarar varför argument om hårdare tag får stöd i opinionsundersökningar. Han ser ett problem med att undersökningarna använder sig av förenklade frågor, och tror att mer nyanserade frågor skulle ge pålitligare undersökningar.
– Det är en stor skillnad på att fråga om någon är positivt inställd till kameror, eller att först förklara att kameraövervakning är en kostsam resurs med låg effektivitet innan frågan ställs. Att bara ställa frågan blir opinionsdrivande snarare än undersökande.
Flyghed menar att politiker verkar rädda för att framstå som mesiga och att ingen vågar hålla emot. Den rädslan, säger han, begränsar vilka åtgärder som kan bedrivas.
– Historiskt har det varit så att om ett parti ska ta poäng inom kriminalpolitiken så är det hårdare tag som gäller. I dag vågar ingen säga det som forskningen alltid sagt: att förebyggande hjälper och enbart hårdare tag stjälper.
Han pekar på skillnaden mellan nutiden och 70-talet, då han började som kriminolog. De borgerliga partierna hjälpte då till att upprätthålla en humanitär kriminalvård.
I dag vågar ingen säga det som forskningen alltid sagt: att förebyggande hjälper och enbart hårdare tag stjälper
– Men nu sitter SD med övriga Tidöpartier i knät. Socialdemokraterna kunde ha återgått till sin gamla kriminalpolitik men deras politik blev i stället bara värre. Vänsterpartiet och Miljöpartiet håller stundtals emot, men det är alldeles för lite.
Tidigare i år sade Kriminalvårdens generaldirektör Martin Holmgren till Sveriges Radio att om alla straffskärpningar som Tidöpartierna föreslår träder i kraft kan antalet fångar i Sverige komma att öka från omkring 6 000 i dag till 35 000 om tio år.
– Vi kommer vara värst i hela Europa vad gäller fångpopulation. Kriminalvården kommer att explodera under det ökade trycket. På grund av ökningen blir farligare personer släppta tidigare, och minskade resurser leder till sämre rehabilitering, säger Janne Flyghed.
Vad vill du se för konkreta åtgärder?
– Vi behöver satsa mer på de klassiska socioekonomiska insatserna. Socialtjänsten, skolan, sjukvården och ideella organisationer. Det är vad samhället behöver. Bort med den här jävla friskolereformen som har urholkat de kommunala skolorna och satsa på att bygga förtroende mellan invånare och poliser. Att fortsätta att preventivt avlyssna och kontrollera personer som inte är misstänkta är fel väg att gå.
