Utbetalningsmyndigheten lanserades våren 2022, då Mikael Damberg (S) fortfarande var finansminister. Nu skulle en specifik myndighet få i uppdrag att söka efter missbruk, fusk och ekonomisk brottslighet i välfärdssystemet – dels genom ”dataanalys och systemövergripande granskningar”, men också genom att sköta ett gemensamt transaktionskonto för utbetalningar från Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, CSN och andra myndigheter.
Myndigheten blev verklighet i början av 2024 under Tidöregeringen, och analysarbetet har hittills kammat hem omkring 70 miljoner kronor i återkrävda pengar. ”Varje förslösad skattekrona är en stöld från folket”, skrev statsministern på Facebook i somras, när summan låg på 40 miljoner, medan finansminister Elisabeth Svantesson konstaterade att ”våra gemensamma skattepengar ska gå till rätt saker”.
Nu ska regeringen ”renodla” verksamheten – genom att skrota ambitionerna om ett centralt utbetalningssystem, efter att flera myndigheter ”ifrågasatt mervärdet och pekat på betydande risker”.
– Det finns inget sammanhållet statligt kontoregister med svenskarnas kontonummer, utan myndigheterna har haft sina egna. Detta blev aktuellt till exempel i samband med frågan om elstöd, förklarar Niklas Kjellberg, pressansvarig på Utbetalningsmyndigheten.
– I CSN:s fall är det Swedbank som är ansvarig för både kontoregister och utbetalningar, så de sitter ganska fast där. Man ville komma bort från den sortens beroende av enskilda banker, standardisera och förenkla mer.
Elefanten i rummet är de 264 miljoner kronor man redan satsat på att utveckla transaktionskonto-systemet. Niklas Kjellberg bekräftar för Flamman man räknar hela summan som ”sunk cost” – spenderade utgifter – och att reformen ”aldrig kommer slutföras och skapa nytta”. Omkring 30 personer har arbetat med systemet, varav flera redan fått gå.
Alla pengar man har plöjt ner i utvecklingsarbetet går ju nu ‘i drickat’.
– Det blev ju ett tufft läge, speciellt för de som investerat mycket tid och energi i detta. Vi har sagt upp både provanställda och konsulter, berättar han.
De offentliga utredningarna som gjorts om myndigheten kan sammanlagt ha kostat ytterligare 35 miljoner kronor, beräknar Altinget. Riksdagsledamoten Ingela Nylund Watz (S) har skickat in en interpellation till Finansdepartementet, där hon kräver svar av Elisabeth Svantesson (M) om miljonerna.
– Det är väl en sak att byta fot i vad som i sig är en ganska underordnad fråga. Men alla pengar man har plöjt ner i utvecklingsarbetet går ju nu ”i drickat”, säger hon till Flamman.
– Man har alltså egentligen förlorat minst 130 miljoner nu de första åren. Det är väldigt tråkigt med en så stor förgävesinvestering, och jag tycker det är rimligt att finansministern förklarar vad som har hänt. Sett utifrån måste man ju säga att det är ett haveri, och otroligt oskickligt hanterat.
Nyligen stämde Centrala studiestödsnämnden en före detta utlandsstudent bosatt i USA, som nu tvingas betala tillbaka 1,2 miljoner kronor i 20 år gamla studieskulder. Samtidigt har Inspektionen för socialförsäkringar granskat Försäkringskassans återbetalningskrav på föräldra- och sjukpenning, som numera bland annat bygger på underrättelser från UBM – och hittat brister i 59 procent av dem, där det vanligaste är att myndigheten inte redogör tydligt nog för varför de sett utbetalningen som felaktig.
Niklas Kjellberg beskriver hur Utbetalningsmyndigheten i dag jobbar med ”hela skalan” av felaktiga utbetalningar – dels grövre ekonomisk brottslighet som utförs via företag, men också enskilda individer som tar emot bidrag trots att de tjänar otillåtet mycket vid sidan om, eller inte har uppehållstillstånd. Det senare ska man inom kort släppa en rapport om. Myndigheten kritiserade nyligen regeringens kraftiga höjning av det kontroversiella återvandringsbidraget till 350 000 kr, något man menar ”innebär en väsentligt ökad risk för fusk och missbruk”.
UBM har också bett regeringen om att få ett tydligare brottsbekämpande uppdrag, vilket både polisen och Ekobrottsmyndigheten är positiva till. Även Ingela Nylund Watz anser att det viktigaste arbetet borde vara att fokusera på organiserad välfärdskriminalitet. Hon nämner att hon själv är från Södertälje, där UBM ursprungligen skulle ha placerats, som länge brottats mot djuprotade sådana problem.
Läs mer
– Jag ser precis framför mig vad en sån här myndighet kan göra. De riktigt stora läckagen sker när man systematiskt utnyttjar välfärdssystemet, säger hon till Flamman.
– Om man sedan hittar en och annan som har fuskat med vab må det väl vara hänt. Men för mig är den stora frågan att komma åt den ekonomiska brottsligheten.
Flamman har sökt finansminister Elisabeth Svantesson (M).
