FN:s konvention om barnets rättigheter, barnkonventionen, ratificerades av Sverige 1990. Trettio år senare, från och med den första januari i år, är den också svensk lag. Konventionen fastslår bland mycket annat att alla barn ska ha samma rättigheter, något som Anna Lundberg, professor i välfärdsrätt vid Linköpings universitet, menar att Sverige sedan länge brustit i att efterleva.
–Barn som kommit till Sverige och står på tröskeln till välfärdsstaten har ännu ingen långsiktig rättighet att vistas i landet och då är det svårt att göra anspråk på rättigheter, trots att dessa barn ska ha ett särskilt starkt skydd enligt konventionen, säger hon.
De hon syftar till är barnen som befinner sig i asylprocesser. I år väntar 1000 barn och unga i fängsligt förvar och förläggningar runt om i landet på att utvisas till Afghanistan, där många rapporter visar på att de sällan har varken familj eller lokal kännedom. Barnkonventionen, menar Anna Lundberg, har snarare än praktik som syftar till barnets bästa oftare inneburit styrdokument, handböcker och riktlinjer.
– Sen konventionen ratificerades har barns rättigheter fått stort genomslag i lagstiftning och regleringar i asylprocessen och utbildningsinsatser. Men ser man till möjligheten att beviljas asyl i Sverige så har det ju under senare år snarare gått åt helt andra hållet, säger hon.
Barnkonventionen har mycket riktigt tagit plats bland myndigheternas dokument och utbildningar. Det senaste året, inför lagstiftningen, har en rad myndigheter haft omfattande internutbildningar inom ramen för Barnombudmannens kunskapslyft. En av dem är Migrationsverket, men någon större förändring i om barn får uppehållstillstånd är inte att vänta sig. Myndigheten menar att de är alltför låsta av Utlänningslagen och den tillfälliga lagen om skärpning av uppehållstillstånd som infördes 2016.
– Jag förstår att det uppfattas som en paradox, att även om ett uppehållstillstånd är barnets bästa så finns inte utrymme att alltid bevilja det. Men genom att bli duktigare på att identifiera barnperspektivet så tror jag att vi kommer att se en utveckling i domstolarnas prövning framöver, säger Carl Bexelius, biträdande rättschef på Migrationsverket.
För det som enligt honom har potential att förändra barns möjlighet till uppehållstillstånd är särskilt Migrationöverdomstolens praxis – Migrationsverkets beslut kommer att kunna överklagas med hänvisning till barnkonventionen. I övrigt faller det på politikerna, menar han.
Men Anna Lundberg håller inte med honom. Hon anser att det finns ett handlingsutrymme för myndigheten att tolka barnkonventionen. Migrationsverket, också påverkade av den allt mer fientliga tonen i den migrationspolitiska debatten, överlämnar enligt henne allt för mycket ansvar åt domstolarna.
– När barnkonventionen blir lag är det ju en gyllene möjlighet för Migrationsverket att beakta den mer. Det finns ju alltid utrymme för tolkningar och de kan inte låtsas som att de inte sysslar med det, att tolka, säger hon.
