En motion som partistyrelsen ville anse besvarad i sitt motionssvar, ett svar som ett flertal ledamöter reserverade sig emot till förmån för samma yrkande men med en annan brödtext, och dessutom ett avslagsyrkande och ett bifallsyrkande på kongressen. Så komplicerad var beslutsordningen om den brännheta Kubafrågan.
Det var ett pressat schema på kongressen, med över 300 motioner och ett gediget kongressuttalande. När första blocket allmänpolitiska motioner påbörjades, stod 100 personer på talarlistan redan innan debatten börjat. Vid det andra blocket stod 60 personer på talarlistan innan debatten. Men med hjälp av ett styvt presidium roddes kongressen i hamn på tre dagar, samtidigt som ombuden visade både debattglädje och respekt för varandras olika åsikter.

Anse besvarad
En motion om att ”partiet tar kontakt med Kuba” för ”utbyte och information” fick det att hetta till på vänsterpartiets kongress. Partistyrelsen ansåg i sitt motionssvar att det skulle vara en fråga för partistyrelse och inte kongress, men föreslog inte avslag utan att anse motionen besvarad, vilket också blev kongressens beslut.

Obalans i medierapportering
Flera debattörer påpekade att sociala framsteg aldrig kan ursäkta åsiktsförtryck. Andra pekade på Kubas viktiga roll för hela den latinamerikanska kontinenten. Ulla Andersson förklarade partistyrelsens inställning och höll med om att det råder en obalans i medierapporteringen om Kuba.
– Men partistyrelsen menar att det aldrig går att ursäkta inskränkningar i de mänskliga fri- och rättigheterna. Mötesfrihet, organisationsfrihet, yttrandefrihet, strejkrätt och fria val är viktigt, även om det inte går att dra en skarp gräns mellan vad som är diktatur och demokrati.
Eva-Britt Svensson var en av reservanterna mot partistyrelsens svar. Hon framhöll att Kuba svartmålas i svenska medier.
– Den här hätska mediedebatten vågar jag säga är unik för Sverige.
När det var dags för beslut hade kongressen alltså att ta ställning till fyra alternativ. Antingen bifalla eller avslå motionen. Eller gå på partistyrelsens linje och anse motionen besvarad. Eller gå på reservanternas linje och också anse motionen besvarad, men med en brödtext som bland annat innehöll: ”Kubas starka återhämtning och utveckling /…/ har gjort att landet också stärkt sin betydelse som ledande antiimperialistisk kraft i Latinamerika och även i Asien och Afrika /…/”
Det blev partistyrelsens svar som bifölls, bland annat med texten ”/…/ sociala framsteg ursäktar inte de inskränkningar i demokratiska rättigheter som finns. Att situationen är värre när det kommer till mänskliga rättigheter i andra länder gör inte de brott som förekommer på Kuba acceptabla.”

Debatt om slöjförbud
Som väntat blev det också en stor slöjdebatt. Två motioner ville att vänsterpartiet skulle ta ställning för slöjförbud. Den ena motionen yrkade på förbud för ”flickor under 18 år samt alla religiösa förtecken inom skolans verksamhet i Sverige”. Den andra att vänsterpartiet skulle föreslå ”att huvudduk blir förbjudet för flickor under 15 år”. Ingen av motionerna bifölls. Men många ombud var uppe i talarstolen, både för och emot. Kalle Larsson förklarade partistyrelsens avslagsyrkande och höll med om att slöjan inte alls kan betraktas som vilket klädesplagg som helst, men:
– Ingen ska tvingas att bära slöja och ingen ska förvägras att bära den när det sker av fri vilja.