I lördags natt inledde Turkiet flyganfall mot flera mål i norra Syrien och Irak, som svar på bombattentatet i centrala Istanbul den 13 november som tog sex liv och skadade 81 personer. Turkiets regering har skyllt dådet på den kurdiska PKK-gerillan och deras systerorganisationer i Kurdistan, dock utan att ha framlagt några bevis. PKK har förnekat all inblandning i dådet.
– Inga bevis har hittats. Alla delar av PKK har förkastat attacken. För att undvika en debatt förbjöds tv från att sända om saken och de anklagades uttalanden har inte nått allmänheten. Bara ett fåtal journalister har sett dem. Attacken är full av motsägelser och hundratals obesvarade frågor, säger Melek Avcı, journalist på den kvinnodrivna turkisk-kurdiska tidningen Jin news, till Flamman.
Sedan förra lördagen har bland annat byggnader tillhörande PKK och den kurdiska självförsvarsstyrkorna YPG bombats. Det är den tredje turkiska invasionen av Syrien sedan 2016, då Turkiet tog kontroll över delar av norra Syrien. President Recep Tayyip Erdogan hotade tidigare i år med en ny markinvasion och i april utförde man en flyg- och markoperation mot kurdiska mål i norra i Irak. I ett tal till parlamentet i Ankara i onsdags sade han igen att man även nu planerar att följa flyganfallen med en markinvasion.
Enligt en talesperson från de Syriska demokratiska styrkorna SDF ska minst 41 personer ha dödats, varav 30 civila, i den senaste veckans flygattacker mot mål i Kobane, Darbāsīyah och Ain Issa längs gränsen mot Turkiet. Även i de syriska regionerna Aleppo, Raqqa och Hasakah har attacker utförts. I irakiska Kurdistan ska minst 32 PKK-soldater ha dödats i över 25 turkiska flygräder. Turkiets försvarsminister hävdar i sin tur att man neutraliserat 254 ”terrorister”.
Melek Avcı ser operationen som del av ett långvarigt projekt för att rensa ut kurderna och ta över delar av Syrien och Irak. Detta projekt inleddes 2015 men har kört fast på senare år. Samtidigt står Erdogan inför ett val nästa år.
– Han vill inte ge upp sin 20-åriga makt. Det ser ut som att han kommer att fortsätta använda utrikespolitiken som valkampanj, till exempel frågan om Syrien och Irak, Cypern-frågan eller ett potentiellt krig med Grekland.
Problemet är enligt Melek Avcı att Turkiets regering av olika skäl har ett större stöd internationellt i dag än vad den haft på länge.
– Tyvärr har Turkiets kort stärkts internationellt. Erdogan hotar Europa med att öppna gränsen för flyktingar. För det andra går den viktiga veteexporten från Ukraina genom Bosporen som Turkiet kontrollerar. Dessutom är det ett Nato-land och till och med Sverige, som vill gå med i Nato, står nu på Turkiets sida, fastän de tidigare har stött kurderna i åratal, säger hon.
Samtidigt fortsätter Irans attacker mot kurdiska mål i irakiska Kurdistan. De har pågått sedan protesterna mot Irans regim inleddes efter mordet på Mahsa Amin i den kurdiska delen av Iran i september.
– Turkiet har inte attackerat oss. Men de utför simultana attacker längs gränserna mot Syrien och Irak där peshmergasoldater finns, samtidigt som Iran attackerar våra peshmerga i Irak, säger Kawsar Fatahi, som arbetar med kvinnliga rättigheter för det kurdiska partiet Komala i irakiska Kurdistan, till Flamman.
Även den iranska regimen har gjort kurdiska partier till huvudmål.
– Irans regim och Revolutionära gardet har utfört både robot- och drönarattacker mot partierna Komalas och PDKI:s huvudkontor. Två döda har rapporterats från attacken mot PDKI. Revolutionära gardet har hotat med att fortsätta attackerna tills partierna är helt avväpnade, säger hon.
Hon berättar också att många familjer har tvingats flytta till läger, men att peshmergasoldater fortfarande finns i bergen kring lägren.
Enligt uttalanden från USA:s försvarsdepartement, som har avrått Turkiet från en invasion, har attackerna i Syrien och Irak gjort att YPG tvingats pausa kampen mot den islamistiska terrorgruppen Islamiska staten. General Pat Ryder säger i ett pressmeddelande att attackerna äventyrar både amerikanska soldaters säkerhet och säkerheten kring de tusentals IS-soldater som befinner sig i kurdisk fångenskap.
– Det var YPJ/YPG, SDF och det kurdiska folket som besegrade IS i Syrien och Irak. Hur ska de nu bekämpa dem när Turkiet bombar både civila och soldater? De måste skydda sig själva, säger Melek Avcı.
Även Ryssland har avrått Turkiet från en markoffensiv. I onsdags anfölls kurdiska styrkor som kontrollerar fånglägret al-Hol i norra Syrien, där över 73 000 fångar befinner sig, varav över 60 procent är antingen IS-soldater eller sympatisörer.
– Det är i själva verket ett IS-fängelse och en familj rymde som ett resultat av bombningen. Nu kommer kampen mot IS att upphöra. När Turkiet försöker befria IS-gängen är det väldigt svårt att bevara kontrollen utan internationellt stöd, säger Melek Avcı och fortsätter:
– Det är ett hot mot hela världen. Vi såg hur denna grupp dödade hundratals både i Turkiet och runtom i världen. Om man vill släppa ut det monstret igen kan man stödja Turkiets operation.
Samtidigt har den iranska regimen kopplat ett allt hårdare grepp om den iranska delen av Kurdistan där elitstyrkor har intagit flera städer.
– Just nu pågår stora massakrer i flera städer i iranska Kurdistan, speciellt i Bukan, Mahabad och Javanrud. Revolutionära gardet skjuter folk med skarpa skott och många har rapporterats döda eller skadade, säger Kawsar Fatahi.
Det sker samtidigt som en åtta dagars lång strejk pågår i hela Kurdistan i protest mot den iranska regimen. Enligt Kawsar Fatahi fortsätter även demonstrationerna, trots den allt hårdare repressionen.
– Vi är vid gott mod trots alla hot från den iranska regimen. Vi är redo för allt.
