– Det kan vara svårt att vara muslimsk kvinna i Sverige. Det kräver en viss styrka och mod för att våga bära huvudduk och många upplever att de ifrågasätts. Därför väljer en del bort huvudduken trots att de egentligen vill bära den, säger Cecilia Englund, analytiker vid Integrationsverket.
Antologin Rasism och främlingsfientlighet i Sverige 2005 innehåller tre studier om hur det känns att som muslim eller jude bli diskriminerad eller möta rasistiska attityder i Sverige. Den ger konkreta exempel på hur diskrimineringen ser ut och hur vardagsrasismen upplevs av den som drabbas.
Egna upplevelser
Årets antologi fokuserar framför allt på två olika former av rasism – islamofobi och antisemitism. Den ger exempel på människors egna upplevelser och erfarenheter av rasism och diskriminering.
De två undersökta grupperna av unga muslimska kvinnor med huvudduk och judar upplever sig utsatta för en typ av rasism eller diskriminering som kan vara svår att komma åt bara genom lagstiftning, enligt Integrationsverket.
Antologin innehåller också en granskning av rasistisk propaganda på internet. De granskade nätplatserna förespråkar diskriminering, intolerans och ett tydligt ”vi och dom”-tänkande.
Internet viktig kanal
Internet är den viktigaste kanalen för intoleranta grupper att nå ut med sina budskap, menat Integrationsverket. Men vilka som nås och i vilken mån de tar åt sig det publicerade budskapet vet sannolikt ingen. I enkätstudien om muslimska kvinnors upplevelser av diskriminering och rasism har 90 kvinnor deltagit. Alla bär huvudduk dagligen i skolan, högskolan, på arbetsplatsen och ute i det övriga samhället. Två av tre är mellan 20 och 44 år och en av fyra under 20 år. De flesta är från Stockholm och några enstaka från Göteborg och Västerås. 62 av de 90 kvinnor som har svarat på enkäten har upplevt sig sämre behandlade en eller flera gånger under de senaste två åren. Omkring hälften av dem har upplevt att de blivit utsatta för trakasserier och annan kränkande behandling.
En annan rapport från Integrationsverket, Integration 2005, visar också att utrikes födda har sämre möjligheter. Skillnaden i sysselsättning mellan inrikes och utrikes födda är 17 procentenheter.
Situationen på arbetsmarknaden påverkar andra möjligheter. Sysselsättning och inkomst ger möjligheter att välja bostad. Föräldrars arbetslöshet och boendesegregationen påverkar barnens skolresultat. Det är 25 000 utrikes födda vuxna som inte kommit in på arbetsmarknaden och befinner sig långvarigt på försörjningsstöd.
Många utrikes födda akademiker har fastnat i den grundläggande vuxenutbildningen. Rapport Integration 2005 speglar en rad hinder för utrikes födda inom olika samhällsområden.
Färre har jobb
År 2005 var 81 procent av den inrikes födda befolkningen i åldern 20-64 år sysselsatt, mot 64 procent av dem som är födda utomlands. En orsak till skillnaderna är diskriminering, även om skillnaderna mellan inrikes- och utrikes födda minskat något mot tidigare år. I årets rapport speglas att de flesta jobben tillsätts via informella rekryteringskanaler. Kontakter på arbetsmarknaden är en tillgång. Utrikes födda saknar oftare sådana kanaler.