Nästan en av tre offentliganställda kvinnor vet inte om de omfattas av efterlevandeskydd när deras partner dör. Skandia har ställt frågor om pensionen till 1.000 offentliganställda kvinnor med akademisk bakgrund. Ungefär en tredjedel av dem som svarat vet inte om de omfattas av ett efterlevandeskydd i sin partners pension – eller vet inte alls vad ett sådant efterlevandeskydd är. Störst är okunskapen bland kvinnor som är sambo där motsvarande siffra ligger på 43 procent, skriver Sydsvenskan.
Ett efterlevandeskydd i pensionen innebär att förmånstagare, till exempel de anhöriga, får pengar när den försäkrade dör. Men efterlevandeskydd inom pensionen är inte den bästa lösningen för att skydda sina anhöriga ekonomiskt, tycker Annika Creutzer, chefredaktör för Privata Affärer. Skyddet leder nämligen till en lägre pension. Undersökningar har visat att det kan minska den utbetalda pensionen med 20 procent.

– Det är bättre att ha en vanlig livförsäkring och inte använda pensionspengarna till ett efterlevandeskydd, säger Annika Creutzer till Sydsvenskan.
Hon tror att det finns de som har ett efterlevandeskydd utan att veta om det. Det gäller till exempel kommunanställda som kan ha fått det på sin tjänstepension.
– Ickeväljaralternativet för kommunanställda innefattar automatiskt ett efterlevandeskydd. Men man kanske inte behöver det, säger Annika Creutzer.
Den som har en pensionsförsäkring kan teckna ett efterlevandeskydd eller återbetalningsskydd för att inte pengarna vid dödsfallet ska gå tillbaka till försäkringskollektivet.
För den som tecknat ett sådant skydd i sin pension blir dock den utbetalda pensionen lägre.