Den politiska utvecklingen i Latinamerika gick högerut under 2016. De mest omtalade händelserna var den ”mjuka” statskuppen i Brasilien, undertecknandet av fredsavtalet i Colombia och den stora valsegern för den sandinistiska vänsterregeringen i Nicaragua. Årets mest uppmärksammade händelse var dock den kubanska revolutionens förgrundsgestalt Fidel Castros bortgång.
Argentina: Den nye högerpresidenten Mauricio Macri inledde 2016 med en bred offensiv av klassisk nyliberal politik. Han har skurit ned antalet offentlighetsanställda med nära 200 000, gjort avregleringar av ekonomin och betalat närmare tio miljarder dollar till de så kallade Gamfonderna i USA. Gruv- och agrarexportindustrin gynnas och bankerna redovisade 57 miljarder dollar i vinst. Samtidigt passade han på att avskaffa stora delar av subventionerna till Argentinas ekonomiskt mest utsatta grupper. El, gas, vatten och telekommunikationsavgifter har ökat med mellan 300 och 1 500 procent. Mot denna öppna klasspolitik har demonstrationerna och strejkerna successivt vuxit i styrka.
Bolivia: I söndags, på elvaårsdagen av vänsterregeringens tillträde, sa Bolivias president Evo Morales inför hundratusentals bolivianer att den sociala kampen har övergått till en politisk kamp. Han underströk att hans folk och land slår tillbaka varje attack från ”Imperiet” (USA) som under åren av vänsterstyre har försökt lägga under sig nationens naturresurser och slå sönder det plurinationella Bolivias kultur.
– Vi får aldrig glömma för vem vi har genomfört denna revolution, sa Morales.
Brasilien: Avsättandet av president Dilma Rousseff den 31 augusti av den brasilianska kongressens högerdominerade majoritet betecknades av de demokratiska krafterna i Latinamerika som en så kallad ”mjuk” statskupp. Hon anklagades för korruption men inga sådana anklagelser kunde läggas fram, bara en påstådd tvivelaktig regeringstransaktion från ett konto till ett annat utgjorde anklagelsen. Kuppresidenten Michel Temer igångsatte omedelbart ett nyliberalt åtgärdsprogram där alla sociala och ekonomiska investeringar ska frysas under 20 år. Temers popularitet är extremt låg – bara 13 procent av de tillfrågade av opinionsinstitutet Ibope uppger att de stöder Temer.
Chile: Det som har utmärkt 2016 i Chile är de gigantiska demonstrationerna mot AFP, det av militärjuntan privatiserade pensionssystemet. Miljoner chilenare har gått ut på gatorna för att kräva ett annat system och protesterat mot att pensionsfondernas stora summor är en lukrativ kapitalistisk marknad för ett litet fåtal extremt rika.
Colombia: Efter nära fyra års fredsförhandlingar i Havanna undertecknade president Juan Manuel Santos och gerillans överbefälhavare Timoleon Jimenez fredsavtalet i slutet av september. Avtalet röstades dock ned i en folkomröstning med 50 000 rösters skillnad. I Colombia har alla tidigare fredsprocesser dränkts i blod och år 2016 är inget undantag. Över 50 människorättsledare har mördats under året. Vänsteralliansen Marcha Patriotica, som av extremhögern har utpekats som allierad till Farc, har sett 123 av sina ledare mördas under tiden som fredsförhandlingarna har pågått. I början av december antog parlamentet en ny version av fredsavtalet och i slutet av december registrerade Farc-gerillan sin politiska rörelse Voces de Paz (Fredsröster) som är embryot till gerillans framtida politiska parti.
Nicaragua: I Nicaragua hölls president- och parlamentsval den 5 november. Valet blev en förkrossande seger för det styrande Sandinistpartiet FSLN som fick kvalificerad majoritet i Nationalförsamlingen medan president Daniel Ortega valdes om för tredje gången med rekordsiffrorna 72,5 procent. Det är den latinamerikanska vänsterns enskilt största framgång under 2016.
Venezuela: Under 2016 har Venezuela skakats av stora konfrontationer mellan högeroppositionen (MUD) och den sittande Maduro-regeringen. Nationalförsamlingen som kontrolleras av MUD har två gånger försökt få till stånd en ”mjuk” statskupp likt den i Brasilien. Det som dock har fått mest uppmärksamhet den senaste månaden är attackerna mot den venezuelanska valutan. Under tre dagar i slutet av november och i början av december genomfördes ett 70-tal digitala attacker från den colombianska gränsstaden Cucuta och Miami mot den venezuelanska valutan Bolivar. Cucuta är en stad med 600 000 invånare men hela 1 200 privata växlingskontor. Enligt Juan Fernando Gonzalez, ordförande för länet Norra Santanders privata penningväxlare (Asocambios), finns det ”cirka två miljarder bolivar (447 miljoner dollar – nästan 4,3 miljarder kronor) i stadens växlingskontor”.
Kuba: Den 13 augusti 1926 föddes Fidel Castro Ruz och den 25 november klockan 22.30 slutade hans hjärta att slå. För oss som följt den kubanska revolutionen sedan slutet av 1960-talet kom nyheten kanske inte som en överraskning. För Fidel var trots allt 90 år. Men det kändes overkligt att denne legend inte längre finns. Hans död gav bekräftelse på den enorma politiska bas och det stöd som Fidel och revolutionen hade och har på Kuba. Bilderna av de ändlösa köerna under tre dagar för att ta ett sista farväl av Fidel och den miljon som hyllade hans verk på Revolutionsplatsen den 27 november är illustrativa bevis för det.
