Medan dödsfallen på arbetsplatser har landat kring 40 per år så visar en ny rapport att arbetare som kontrolleras hårt löper en större risk för suicidalt beteende. Arbetardöden är en pågående skandal som varken politiker eller medier vill lyfta.
Det finns ett problem i Sverige som mörkas av eliten. En aldrig ebbande våldsvåg som drabbar vanligt folk, men som innerstadens överklass knappt känner till. Siffrorna är dock tydliga och utgör en skamfläck för Sverige.
”Hittad död med stege över sig.”
”Fick vägg över sig.”
”Omkom vid körning av skogsmaskin.”
Så ser de tre senaste beskrivningarna ut i Arbetsmiljöverkets rapport om dödsfall på jobbet ut. Bakom varje makabert fall finns ett släckt liv och en sörjande familj. Sedan 1950-talet har dödsfallen stadigt minskat för att 2009 stannat på omkring 40 per år, och då de dödligaste branscherna är mansdominerade rör det sig till största del om män.
Dessa siffror täcker dock bara in rena arbetsplatsolyckor. Jobbet dödar fler än så.
Arbetarmän löper nämligen också större risk att ta sina liv än genomsnittet. Farligast lever de med lågt inflytande över sin arbetssituation, visar en ny rapport från ett forskarlag vid Göteborgs universitet som leds av neurobiologen Maria Åberg.
Studien är publicerad i Scandinavian journal of work, environment & health och bygger på data om 1,5 miljoner svenska män som mönstrade för värnplikt mellan 1968 och 2002, vilket jämförs med yrkesstatistik och vårddata för att se hur arbetsmiljön påverkar benägenheten till självskador. Risken för självmordsbeteende visar sig vara högre för ”passiva” yrken, definierade som sådana med låga prestationskrav och låg kontroll över arbetssituationen. Risken var något lägre i yrken som bara är ”slitsamma” (höga krav, låg kontroll), medan den mer än halveras i ”aktiva” dito (höga krav, hög kontroll).
Rapporten är en del av ett större forskningsprojekt som ska vara färdigt 2024, och som knyter an till den globala trenden av att arbetaryrken har gått om tjänstemän i suicidrisk. Totalt tog 1 226 svenskar sina liv 2021, så många liv står på spel när frågor om arbetsvillkor diskuteras. Den allra viktigaste faktorn för en god hälsa var alltså enligt rapporten möjligheten att påverka sin situation i yrket.
Arbetares utsatthet märks inte bara när det gäller självskador, utan även i medellivslängd. De som har pluggat vidare efter gymnasiet lever 6,4 år längre än dem som inte har gått ut med betyg.
Samtidigt gör högern allt för att öka ”flexibiliteten” och därmed minska tryggheten. Först kom bemanningsbranschen och nu har ännu en kategori slityrken uppkommit, nämligen de osäkra gigjobb som ofta utförs av nysvenskar – där man anlitas via sms, spåras med gps och betalas efter ackord. Vad kommer detta att göra med dödssiffrorna?
Situationen lär förvärras med den nya regeringen. En granskning i tidningen Arbetet visar att alla partier i den vinnande högerkoalitionen vill begränsa skyddsombudens funktion och försvaga deras koppling till fackförbunden. Den nya regeringen vill också försvaga strejkrätten genom att minska möjligheterna till sympatiåtgärder, skära ned på a-kassan, och fortsätta se ”enkla” gigjobb som en hållbar arbetsmarknadsåtgärd. Resultaten kan bli dödliga.
