Vi har just återkommit från en kulturresa till Palestina och Israel. Det vi har sett är något helt annat. Vi såg inga knivdåd. Däremot fick vi höra och även i ett tv-inslag se att soldater placerade knivar vid skjutna barn. Det vi fick bevittna var övergrepp mot den palestinska befolkningen på den ockuperade Västbanken, i östra Jerusalem och på Golanhöjderna.
Vi såg en apartheidtstat  som den vi såg i Sydafrika 1970. Vi reagerade på de tungt beväpnade israeliska soldaterna vid vägspärrarna och i de smala gränderna i Hebron och östra Jerusalem där de patrullerade.

Palestinierna är praktiskt taget inlåsta bakom den nio meter höga muren på den ockuperade Västbanken. Muren reser sig på palestinsk mark i strid med internationell lag. Vi såg illegala bosättningar breda ut sig på palestiniernas mark och skyddas av den israeliska militären. Bosättarna har tillgång till fullständig vattenförsörjning dygnet runt veckans alla dagar. Palestinierna däremot får leva med ransonerad vattentillgång.
Vi såg hur palestinierna tvingas till långa omvägar då de inte får köra på samma vägar som israelerna. Enligt israelisk lag får de inte heller gå på samma gator och inte bo i samma område som israelerna.
Västbanken är ett söndertrasat gytter av områden med olika rättslig status. Det gör livet till ett veritabelt helvete för palestinierna, skapar stor frustration och bidrar till eskaleringen av våldet.

Är det fortfarande möjligt med en tvåstatslösning under dessa omständigheter? Med ett ockuperat Palestina där Israel ständigt kränker palestiniernas och inte minst deras barns mänskliga rättigheter? Barn som israeliska soldater påstår vara beväpnade med stenar eller knivar?
I Ramallah träffar vi advokater från Defence for children international (DCI). Vi möter dem tillsammans med två humanjurister från Varberg, Birgitta Elfström och Arne Mellgren. Två svenska jurister med lång erfarenhet som observatörer för palestinska barn i israeliska militärdomstolar.

Vi får veta att Barnkonventionen inte gäller på Västbanken. På grund av ockupationen tillämpas här istället israeliska militärlagar. 500-700 barn fängslas varje år i Palestina. Föräldrar informeras inte när barnen arresteras. Inga advokater kontaktas. Barnen behandlas som de vore kidnappade.
Barn har suttit upp till 29 dagar i isoleringscell. Det är då som deras falska medgivanden kommer. 95 % av barnen erkänner stenkastning. Ett barn kan hållas i fängelse i sex månader om de inte erkänner. Enligt en nyligen instiftad lag kan de straffas med upp till 20 års fängelse för stenkastning.
Av DCI får vi veta att 12 palestinska barn har dödats av israeliska soldater under oktober månad. Flera barn dödas under vår vistelse i Palestina. Soldaterna öppnar eld direkt med skarpladdad ammunition mot ett barn som i deras ögon uppträder misstänkt. Skjutna barn återlämnas inte heller till föräldrarna.
När vi besökte DCI hade de två timmar tidigare äntligen återfunnit ett sådant bortkommet barn på ett sjukhus efter 18 dagars letande. Död!

Söndag morgon passerar vi genom väggspärr 300 mellan Betlehem och Jerusalem. Tungt beväpnade soldater vaktar. Det går smidigt för oss denna morgon. Palestinierna som arbetar i Jerusalem och bor i Bethlehem börjar köa redan vid fyratiden en vardagmorgon för att hinna till sitt jobb eller till andra ärenden. Man måste ha de rätta id-handlingarna. Utan rätta id-handlingar, blir det till att vända om. Det spelar ingen roll om du är i akut behov av sjukvård.
Vi anser att Sverige måste sätta press på Israel och kräva att ockupationen upphör för att skapa möjligheter till fred.