LO, Byggnads och Elektrikerförbundet är nöjda med regeringens besked.
– Det visar att den svenska arbetsmarknadsmodellen har ett starkt stöd över hela det politiska spektrat, säger Byggnads ordförande Hans Tilly.
– Jag är förvånad över att den nya svenska regeringen intar en så onyanserad hållning genom att bara konstatera att svenska kollektivavtal ska gälla, säger Kent Brorsson, chef för enheten för arbetsmarknad och arbetsrätt på Svenskt näringsliv, till TT. Vi värnar också om kollektivavtalen men självklart måste de också stå i överensstämmelse med EU-rätten.
– Jag är förvånad att man inte tydligare prioriterar den fria rörligheten utan intar ett mer protektionistiskt synsätt, i likhet med den gamla regeringen och i synnerhet facken, säger Brorsson.
– I princip kan man svara på det att om man ska ändra lagar och regler ska man göra det i Sveriges riksdag, säger Littorins pressekreterare Mårten Wennberg.
– Men vi vill inte ändra några lagar och regler i det här fallet och har inte några förslag på några ändringar.
Arbetsmarknadsminister Sven-Otto Littorin sade vid en pressträff i Bryssel i fredags, att nuvarande regeringen tänker gå på den förra regeringens linje vad gäller det så kallade Vaxholmsmålet. Mårten Wennberg bekräftar för Flamman att förra regeringens hela inlaga till EG-domstolen, där man försvarar Byggnads och Elektrikernas stridsåtgärder mot det lettiska företaget Laval un Partneri vid ett skolbygge i Vaxholm, kommer att försvaras av Sveriges ombud Anders Kruse.
– Vi tycker att stridsåtgärderna är i enlighet med den lagstiftning vi har, med fackens rätt att hävda kollektiva avtal. För oss var det viktigt att ta den här diskussionen samtidigt som grönboken om europeisk arbetsrätt kom upp.
Bred uppslutning
Chefen för LO TCO rättskydd, Dan Holke, menar att det numera finns en bred uppslutning kring själva det svenska systemet med kollektivavtal.
– Det finns en ganska bred uppslutning för att det är bra med kollektivavtal även om det finns olika syn på hur styrkeförhållandena ska se ut.
Förhandlingarna i EG-domstolen startar den 9 januari nästa år. Därefter kan det dröja nära ett år innan domstolen kommer med sitt utslag, tror Dan Holke.
Det finns just nu flera viktiga mål i EG-domstolen som behandlar grundläggande rättigheter för arbetstagarna. Rätten att vidta stridsåtgärder för att träffa kollektivavtal behandlas i Vaxholmsmålet och dessutom dagen därpå, i det så kallade Vikingline-målet. Dessutom kommer rätten för en stat att vid offentlig upphandling kräva att de anställda har en lön som minst motsvarar vad som gäller enligt kollektivavtal för orten behandlas. Detta sker i det alldeles färska Rüffert-målet, C-346/06.
Bolla tillbaka
Dan Holke blev förvånad då svenska Arbetsdomstolen bollade över frågan om Byggnads’ stridsåtgärder till EG-domstolen 2005. Förmodligen kommer EG-domstolen att bolla tillbaka så mycket som möjligt av frågan till AD, trodde han då.
– Nu kanske den sannolikheten är lite mindre, säger Dan Holke till Flamman idag.
Han menar att det faktum att snarlika Vikingline-målet också kommit upp, gör att EG-domstolen blir tvungen att ge tydligt besked.
– Det blir lite svårare för EG-domstolen att undvika svara på kärnfrågan. Den måste sätta ner foten, annars kommer den bara att få fler och fler mål av den här typen. Men man kan tänka sig att svaret handlar om att stridåtgärder som syftar till att åstadkomma kollektivavtal är tillåtna – men att de nationella domstolarna ska ta ställning till de förutsättningar som föreligger i de enskilda fallen.
