Jordbruksminister Eskil Erlandsson kan verka töntig när han på sin breda småländska till synes omedvetet försvarar kalhyggesavverkningen, senast i Dagens Nyheter. I praktiken gör han sin plikt som försvarare av LRF och de stora skogsbolagen. Han kan avfärda den senaste kritiken som okunniga stadsbors romantiska försvar av skogen, de som bara vill se den förvandlas till ett stort reservat. Den ståndpunkten är lätt att avfärda, hela Sverige måste ju leva och skogen är en mycket viktig resurs.
Men han vägrar se den seriösa kritik som får allt bredare spridning i Sverige. Vårt nuvarande sätt att bruka skogen är inte bara skadligt på lång sikt, det finns också ett alternativt sätt att bedriva skogsbruk som är minst lika ekonomiskt hållbart. Genom att bara avverka de träd som är mogna för avverkning behåller vi inte bara skogen som skog. Vi slipper också giftanvändning, vi behåller biomångfalden och kvalitén på trävaran blir högre. Det ger också minst lika mycket pengar tillbaka, något som i högsta grad kan hjälpa svensk landsbygd att överleva. Men man hotar intressena hos de stora skogsföretag som bara vill göra snabba cash idag. Om tio år kan de ha lämnat landet.

Det sorgliga är att i den slutna krets som utgör den svenska skogsindustrin är tal om alternativ ett svek mot det deras djupt ingrodda kamaraderi. Eskil Erlandsson lyckas inte bara visa att Centerpartiet inte längre kan ses som ett grönt parti. Han visar också tydligt att Centern har övergivit landsbygdsbefolkningen.