Det var väl på tiden, tänkte nog många ekonomhistoriker och historiskt intresserade nationalekonomer när Daron Acemoglu tillkännagavs som en av mottagarna till 2024 års ”Nobelpris” i ekonomi, finansierat av Riksbanken. Även förra årets pris till Claudia Goldin med ett ekonomisk-historiskt anslag pekar på att ekonomiforskningen håller på att bli mer pluralistisk. Gott så.
Tillsammans med Simon Johnson och James A. Robinson får han priset för att ha undersökt hur institutioner formas och påverkar välstånd. Forskningen har nått utanför akademiska kretsar, med bästsäljare som Why nations fail.
Vill du läsa vidare? Fortsätt genom att bli prenumerant. Om du redan är det, logga in här. 👇
Prenumerera och läs direkt!
Samtliga prenumerationer ger direkt tillgång till alla artiklar på webben samt alla exklusiva poddavsnitt. Varje torsdag får du dessutom veckans nummer i din mejlkorg eller brevlåda.
Vänsterperspektiv behövs. Ge Flamman extra skjuts med en stödprenumeration!
