En central del av högerpopulismens strategi är dess språkanvändning. Hundvisslor – kodade uttryck riktade till en avgränsad publik – är ett exempel. I svensk politik används till exempel uttrycket ”återvandring” för att syfta på tvångsdeportationer i stället för frivilligt återvändande. Trots att många upptäcker det problematiska budskapet kan talaren förneka illvilliga avsikter genom att använda uttryck med tolkningsutrymme. Detta kallas ”trovärdigt förnekande” och får folk att betvivla sin tolkning.

När det gäller Musk och Bannon är situationen annorlunda. Deras höjda högerarmar förknippas öppet med fascism, men ändå förnekar de eller får andra att försvara dem. Här använder de sig även av ”icke-trovärdigt förnekande” vilket fungerar när man har tillräcklig makt för att undvika påföljder. De utnyttjar således tolkningsutrymmet för att skapa förvirring och tvivel kring gesterna (var det en hitlerhälsning eller hand på hjärtat) och sina maktpositioner för att visa vad de kan komma undan med.

Vad händer när hundvisslor ersätts av mer öppen extremism? Då får vi vad forskarna Henderson och McCready kallar mask-off moments – ögonblick då masken faller och den verkliga agendan visas öppet. Maga-rörelsen har gjort dessa allt vanligare. När personer som Musk och Bannon höjer handen vill de visa sin tillhörighet till högerextrema grupper, provocera och testa gränserna för vad som är tolererbart. Detta kan leda till gradvisa normförskjutningar, där rasism och fascism blir mer accepterat.

Vi måste presentera alternativa förklaringar som stärker demokratin i stället för att hota den.

För att motverka detta måste vi stärka allmänhetens förmåga att identifiera farorna i högerpopulistisk retorik. Men hur hanterar vi dem som saknar förtroende för etablerad journalistik och forskning? Här är det viktigt att förstå ”motiverat tänkande”: Människor filtrerar information utifrån sina önskningar, mål och grupptillhörigheter. När ideologiska övertygelser hotas, aktiveras psykologiska försvarsmekanismer som skyddar vår identitet.

För att möta grupptänkandet måste nyhetsmedierna våga ägna sig åt sanningssökande journalistik och ställa makthavare till svars. De måste också kalla saker vid deras rätta namn. Det räcker inte att rapportera att något ”liknade en nazisthälsning” – det lämnar tolkningsutrymmen som spelar rakt i händerna på dem som vill förvränga verkligheten.

Men detta räcker inte för dem som starkt drivs av grupptänkande. Enligt filosofen Dan Moller består ideologier av en mängd attityder som följer förklaringsmönster i tre delar: En moralisk övertygelse om vad som är rätt eller fel, en världsbild samt en politisk lösning.

Maga-rörelsens misstro mot medier och forskning följer detta mönster. Utgångspunkten är att det är rätt att avslöja manipulation. Därifrån formas en världsbild där traditionella medier och akademin ses som partiska för en ”elit”. Detta leder till politiska åtgärder som att avskaffa statligt stöd till medier, förändra akademins finansiering och försöka ta kontroll över dessa institutioner.

Högerpopulismen växer ur missnöje och splittring, men det räcker inte att motbevisa falska påståenden och peka ut problemen för att motverka den. Vi måste presentera alternativa förklaringar som stärker demokratin i stället för att hota den. Så kunde Bernie Sanders få högerlutande väljare att överväga att rösta på honom i stället för Trump.

Det är ingen enkel uppgift, men genom att höja ribban igen för vad som är acceptabelt i det politiska samtalet och erbjuda bättre förklaringar kan vi bättre skydda vårt samhälle från auktoritära tendenser.