ATEN Den 17 november 1973 kväste militärjuntans stridsvagnar det folkliga upproret mot den grekiska diktaturen. Massakern vid Atens polytekniska högskola blev början på slutet för militärdiktaturen. Bara några månader senare etablerades den borgerliga demokratin i Grekland, och just de borgerliga partier vars föregångare hjälpte juntan till makten, brukar beteckna den 17 november som ”Helgdag för demokrati och frihet”.

I förra veckan deltog över 20 000 människor i årets manifestation till minnet av 1973 års massaker. ”Upproret var ingen fest utan folkets kamp” skanderade deltagarna, de flesta unga, och gjorde det mycket tydligt med sina banderoller och paroller att minnesmanifestationen var en massprotest mot högerregeringen i Aten och USA-imperialismen.

Redan 1973 hade de studerande och arbetare som samlades vid Polytekniska högskolan klandrat USA:s stöd för den grekiska militärjuntan och krävt att USA-trupperna skulle lämna landet. Detta krav är fortfarande aktuellt i Grekland, men numera är det USA:s senaste brott i Mellanöstern som står i fokus.
Förutom i huvudstaden Aten genomfördes demonstrationer i många andra städer i landet. Demonstrationstågen ledsagades av stora kravallpolisuppbåd och i somliga städer utbröt kravaller. I Aten skadades en demonstrant svårt av en tårgasgranat, och redan inför manifestationens upptakt greps många personer i staden.