Premiärminister David Cameron har problem nu. Och då inte bara att hans favoritbands, The Smiths, gamla frontfigurer uttryckligen förbjudit honom att säga att han gillar dem. Landet pyr av jätteprotester mot hans regerings nedskärningar.
I finanskrisens spår går nu koalitionsregeringen med Tories och Liberaldemokraterna mycket hårt åt den brittiska offentliga sektorn. Mest uppmärksammat just nu är omröstningen på torsdag, dagen när denna tidning utkommer, om höjda studieavgifter och avskaffande av studiebidrag till motsvarande svenska gymnasielever som kommer från familjer med låg inkomst, det så kallade EMA–bidraget för att uppmuntra barn från fattigare familjer att studera vidare. Det handlar om mellan 20 och 30 pund i månaden per elev.
Redan höga avgifter på offentliga universitet ska nu höjas till 9 000 pund per år, att jämföra med till exempel Sverige där universitetsutbildningen är avgiftsfri. De båda studentorganisationerna NUS och UCU leder nu stora protester för att få förslaget fällt i parlamentet.
Särskilt illa ute i det politiska livet är Liberaldemokraterna som gick till val på motsatt politik, det vill säga inga höjningar av avgifterna. Liberaldemokrater fick många vänsterröster från besvikna Labour-väljare som nu kan se deras röster bidra till rena slakten av den offentliga sektorn och en ytterligare skärpning av utslagning av fattigare studenter i ett utbildningssystem redan enormt präglat av klasstillhörighet.
Cleggs svek
Partiledaren Nick Clegg försvarar bytet av politisk linje med att de inte visste att de skulle sitta i en regering när det var valrörelse och att koalitionsregeringar upphäver alla tidigare röster. Väljarna är dock inte så lätt övertygade och partiets populartitet har störtdykt. Dessutom vet inte partiledningen vilka parlamentsledamöter de kan lita på att rösta med regeringen inför torsdagens omröstning.
På universiteten ockuperar studenter byggnader och ordnar begravningståg för utbildningssystemet i Storbritannien. På universiteten i Newcastle, Leeds och Manchester har protesterna varit särskilt stora och de har också fått stöduttalanden från hela världen, länder som Grekland, Brasilien och Pakistan.
I vänsterliberala The Guardian jämför Polly Toynbee sitationen med Paris 1968 efter att studenterna vid University College London kopplat ihop sina protester med de outsourcade städarnas usla löneförhållanden. Efter hård kamp lyckades de efter gemensam strejk få upp minimilönen till 7,80 pund i timmen. Elva andra universitet och högskolor i London har följt i deras spår. ”Thatchers barn, själviska, materialistiska och apatiska? Inte ett dugg!”, kommenterar Toynbee.
Den statliga sjukvården NHS, ett område som även New Labour under Tony Blairs ledning satsade på, ska också utsättas för omfattande nedskärningar. Den dagliga vänstertidningen Morning Star skriver i måndags att protesterna mot reformerna i hälsosystemet nu också ”till och med nått läkarna”, en grupp som i Storbritannien inte är känd för att ta strid för sådana frågor.
Slutet för NHS
– Det här betyder slutet för det NHS vi känner till, säger Dr. Clare Gerada nyvald ordförande för allmänläkarnas organisation.
Eftersom de lokala läkarna ingår i reformen, de ska nu själva fördela stora delar av resurserna, är deras stöd för den av yttersta vikt för regeringen. Clare Gerada varnar för att reformen kommer att leda till ”postkodslotteri” om vem som få behandling och politisk strid på kirurgmottagningarna.
Feministiska rörelser har försökt att stoppa nedskärningarna via ett civilrättsligt mål. Eftersom nedskärningarna kommer att ”drabba kvinnor mycket hårdare än män”, argumenterade Karon Monaghan, från organisationen Fawcett Society, inför High Court att det kommer att innebära att regeringen bryter komplett mot de lagar som finns om jämställdhet. I början av veckan kom domen som gav Fawcett Society fel. Nedskärningarna bröt inte mot lagen, menade domarna.
Ett annat område som Cameronregeringen planer stora nedskärningar på är de allmänna biblioteken. Med en argumentation som uppmuntrar ”det civila samhället” uppmannar de frivilliga gratisarbetande volontärer, pensionärer och andra, att ställa upp och hålla biblioteken öppna när bibliotekarietjänster nu skärs bort. Ledande författare som bland andra Philip Pullman, Kate Mosse och Will Self har protesterat mot nedskärningarna som kommer att leda till många biblioteks nedläggning.
I skolorna i landets ekonomiskt hårdast utsatta områden kommer sådant som sportklubbar, fritidsgårdar och simhallar att läggas ned.
Fackföreningsrörelsen samlar redan nu namn till en protestmarsch i London den 26 mars 2011. Där hoppas man på en miljon deltagare för ”Alternativet: jobb, rättvisa, tillväxt”.
