Äntligen syns ljuset längst bort i tunneln. Vaccinet som ska återställa våra möjligheter att gå på fotboll och krama mormor är på väg.
Men det är många som är oroliga. Det är förstås svårt att inte minnas svininfluensan 2009.
Sist vi testade det här med massvaccinering för att möta en ny sjukdom drabbades åtminstone 400 barn av narkolepsi. För dessa barn har ett normalt liv sedan dess varit helt uteslutet. Narkolepsi kan bland annat ha som effekt att man somnar om man blir glad.
Frågan vi inte riktigt talar om är alltså huruvida man ska ta risken när vaccinet till slut når Sverige.
Blödningar från hud och slemhinnor, uppsvällande ansikten och gulsot. Det är symptom som skulle uppstå hos åtminstone 1 000 svenskar om hela befolkningen ordinerades att ta en vanlig Alvedon. Kroppen är både konstig och komplex och med de miljontals doser vi talar om är det helt säkert att många, även om de är en liten andel, kommer att drabbas av biverkningar av det nya vaccinet. En del av dessa biverkningar kommer säkerligen att vara smärtsamma, hemska eller till och med dödliga.
Det måste naturligtvis ställas mot de erkänt fruktansvärda följderna av covid-19: en massvaccinering är tveklöst värt det. Trots det kan det vara värt att komma ihåg, när det talas om plikt och ansvar, att de som vaccinerar sig utsätter sig för en viss risk, för allas bästa.
