Inyenzi – kackerlackor. Uttrycket är bekant för den som läst någon av Scholastique Mukasongas andra romaner. I Nilens svarta madonna – som också filmatiserades – skildrar hon mekanismerna bakom folkmordet i Rwanda, hennes födelseland. Hon beskriver där hur de tyska kolonisatörerna på 1800-talet delade in befolkningen i ”raser” och hur belgarna senare började favorisera tutsierna, enligt principen söndra och härska. När hutuerna fått makten 1959 började de kalla tutsierna för kackerlackor; ”folkmordets kugghjul hade satts igång.”
Inyenzi eller Kackerlackorna, som Tranan nu ger ut på svenska, är Mukasongas debut från 2006. Till skillnad från hennes senare böcker är det ingen roman, utan en självbiografisk berättelse. Hon är tre år när familjen tvångsförvisas till en främmande del av landet. Trakasserier från hutubefolkningen är en del av vardagen. 1962 blir landet självständigt. ”Ett enda partis rasdiktatur” skriver FN i en rapport. I det ”fria” valet tvingas fadern, under soldaternas bevakning, rösta på den kandidat som lovat att utplåna hans folk. Katolska kyrkan, en maktfaktor i landet, stöder uppdelningen. I varje hus ska det finnas ett porträtt av presidenten och en bild av jungfru Maria.
Vill du läsa vidare? Fortsätt genom att bli prenumerant. Om du redan är det, logga in här. 👇
Prenumerera och läs direkt!
Samtliga prenumerationer ger direkt tillgång till alla artiklar på webben samt alla exklusiva poddavsnitt. Varje torsdag får du dessutom veckans nummer i din mejlkorg eller brevlåda.
Vänsterperspektiv behövs. Ge Flamman extra skjuts med en stödprenumeration!