70 procent av tyskarna tycker att hon gör ett bra jobb och hennes parti, kristdemokratiska CDU, väntas få cirka 40 procent av rösterna i valet. Merkel behöver alltså en koalitionspartner, och om detta handlar den största delen av valrörelsen.
När jag kommer till Berlin möts jag direkt av CDU:s valarbetare som utanför pendeltågstationen Schöneweide i östra Berlin delar ut flygblad tillsammans med sin ”toppkandidat” Fritz Niedergesäss. Han är ganska chanslös, ty i denna valkrets möter han vänsterledaren Gregor Gysi. Gysi har i tidigare val vunnit valkretsens direktmandat med 40-45 procent av rösterna. När jag frågar Niedergesäss om hans chanser att besegra Gysi så svarar han snabbt och det märks att han fått frågan tidigare.
– Alla som ställer upp i val kan vinna. Om dom inte tror på det skall de inte ställa upp.
Samma helg – en vecka före det stora valet – var det delstatsval i Bayern. CDU:s systerparti – CSU – ökade med närmare 5 procentenheter och fick egen majoritet. Socialdemokraterna ökade marginellt, De gröna gick bakåt och liberala FDP, som sitter i delstatsregeringen, tappade stort och åkte ur delstatsparlamentet. Vänsterpartiet Die Linke fick bara 2,1 procent av rösterna,  men så har det konservativa Bayern heller aldrig varit något fäste  för vänstern.
I förbundsdagsvalet är det svårt att se någon välgrundad optimism på oppositionssidan. De gröna har tappat sin stora fråga – avvecklingen av kärnkraften. Den har Merkel själv börjat genomföra. Och vänsterns stora profilfråga – kravet på en lagstadgad minimilön – verkar gå samma väg. Merkel har strött uttalanden kring sig om att hon inte alls är någon utpräglad motståndare till minimilön.
– Vi är öppna för diskussion i denna fråga, säger hon nu.
Har hon rent av talat med Reinfeldt om hur man snor oppositionens profilfrågor?

Ett låglöneland

Tysk industri och export går för full maskin. Men lönerna står stilla eller går till och med tillbaka. Det har skapats en ganska stor låglönesektor. Och detta är inte bara Merkels fel. Grunden för denna låglönesektor lades av den rödgröna regeringen för över tio år sedan genom den så kallade ”Hartz-IV-reformen”. Hundratusentals tyskar har idag så låga löner att de tvingas be om socialbidrag trots att de har ett jobb. Den bekant jag bor hos har ett barnbarn på runt 30 år. Hon är utbildad hårfrisör och har nyligen lyckats få ett frisörjobb. Lönen?  Lite mer än 30 kronor i timmen, 3,50 euro.
De tyska opinionsundersökningarna duggar tätt och brukar vara rätt träffsäkra. Och de tyder på att det kommer att gå bra för Merkel i valet, men betydligt sämre för hennes nuvarande koalitionspartner FDP. Partiet riskerar att försvinna från riksdagen. Socialdemokraterna står och stampar medan deras listetta Peer Steinbrück strör illa genomtänkta kommentarer kring sig. Och De gröna tycks tappa stöd. Bättre ser det ut för Die Linke som vid några tillfällen varit uppe och klättrat på tioprocentstrecket. Men det är en bit kvar till det förra resultatet från år 2009 då partiet fick nära 12 procent av rösterna. Die Linke har den gångna perioden haft stora interna problem, men tycks nu alltså vara på väg ur en segdragen opinionssvacka. På söndag får vi se om detta håller i sig.