Enligt propositionen ska brottsgränsen för hemlig teleavlyssning och kameraövervakning sänkas.
I dag krävs ett minimistraff på två år; i stället ska det räcka med att det enskilda brottet väntas ge minst två års fängelse. Den gränsen krävs inte vid misstanke om barnporrbrott och dataintrång, som har två år som maxgräns.
Hemliga kameror ska kunna sättas upp på en brottsplats, även om någon misstänkt inte finns.
Dessutom ges polisen rätt att lyssna av telefonerna också hos dem som en brottsmisstänkt kan tänkas ringa till.

För att i någon mån tillgodose rättssäkerhets- och integritetsintresset tillgodoser regeringen folkpartiets krav på att offentliga ombud ska införas, som ska kunna ta del av allt material avlyssningstillståndet grundar sig på. Ombuden ska också kunna överklaga domstolens beslut.

Förslaget kommer trots att de närmare konsekvenserna av tidigare avlyssning inte är närmare presenterade. Riksdagens justitieutskott har sedan 1999 beklagat att regeringens årliga redogörelse innehåller alltför allmänt hållna uppgifter, och den beställda utredningen dröjer än.
Någon närmare redogörelse kring hur så kallad överskottsinformation skall få användas, vilket efterlysts från flera håll, innehåller inte propositionen heller.

Propositionen beslutades förra torsdagen. Samtidigt diskuterade en riksdagshearing EU:s framtida brottsbekämpning.
Utifrån ett tjänstemannaperspektiv betyder EU:s polissamarbete ökade möjligheter att bekämpa den internationella brottsligheten, menade Christer Ekberg, chef för kriminalunderrättelseenheten vid Rikskriminalpolisen.
Ekberg välkomnade inte nya former av centraliserade polisorgan, utan påpekade att polisen har fungerande samarbetsformer, som kan förbättras ytterligare genom fler operativa befogenheter.
– Sverige behöver titta utanför Sverige för att ta in nya tekniker, sade Ekberg.
Exempel på detta är inte bara ökade möjligheter till telefonavlyssning utan också rumsavlyssning och att enklare kunna förverka kriminellas tillgångar.
Att använda infiltratörer är en tillåten metod i flera andra länder, påpekade Ekberg, som såg detta som en av de viktigare önskemålen.
– Vi behöver ett reglerat förfarande kring under-coververksamhet, och vi behöver en effektivare gränskontroll.
Därmed ansluter sig Ekberg till tankegångar i den så kallade Munckutredningen som presenterades i mars.

Ekberg framhöll särskilt polisens Östersjösamarbete som effektivt.
– Där tillverkas bara 100 sidor papper om året, det är obyråkratiskt och fungerar alldeles utmärkt.
Även Schengensystemet fungerar väl, menade Ekberg.
– Vi har mellan 130 och 150 000 slagningar per dag, varav 25 träffar per dag i Sverige.

En del av Christer Ekbergs önskemål tillgodosågs dock redan i en proposition i april kring Schengenkonventionens paragrafer om gränsöverskridande polisarbetet inom EU.
I dag krävs en konkret brottsmisstanke för att polisen ska få använda sig av gränsöverskridande övervakning. Men framöver ska det få användas också mot “en annan person än en misstänkt gärningsman, om det är nödvändigt för den pågående utredningen”.
Brottslistan för gränsöverskridande övervakning utökas också.