Mexiko ser ut att gå emot den globala etnonationalistiska trenden när landet går till presidentval. Avgående vänsterledaren ”AMLO”:s efterträdare Claudia Sheinbaum vill nu fördjupa hans omvandling av ett av världens mest ojämlika länder.
Vid ett valmöte i Coyoacán, ett medelklassområde i södra Mexico City i början av maj, gick Claudia Sheinbaum upp på scenen och höll ett tal till de tusentals anhängarna till hennes parti Morena som samlats i solen.
– Vad vill Coyoacán ha, omvandling eller korruption? Patriotism eller underkastelse? frågade hon, varpå åhörarna skanderade ”President!” som svar.
Läs direkt. Bli prenumerant!
Få tillgång till alla artiklar och exklusiva poddavsnitt. Varje torsdag får du dessutom veckans nummer i din mejlkorg eller brevlåda.
Är du redan prenumerant? Logga in
Det ska till ett mirakel för den mexikanska högern för att Sheinbaums anhängare inte ska få sin vilja igenom. Som efterträdare till den sittande vänsterpresidenten Andrés Manuel López Obrador, även känd som ”AMLO”, har hon en närmast ointaglig ledning inför presidentvalet på söndag – till och med större än den som AMLO själv vann med i det historiska valet 2018, då han bröt ett nästan århundrade långt konservativt regeringsinnehav.
Sheinbaum jämförde högerpartiet PRI, som numera befinner sig i opposition, med den franska armén som invaderade Mexiko 1862 i ett bisarrt imperialistiskt äventyr på andra sidan Atlanten. De var de korrupta arvtagarna till den franske kejsaren Napoleon III, medan hennes parti utgjorde de moderna patrioterna som modigt försvarar sitt land.
Claudia Sheinbaum har precis som AMLO tidigare varit borgmästare i Mexico City. Men till skillnad från sin föregångare är hon ingen populistisk fullblodsagitator. Hennes bakgrund är akademisk, med en doktorstitel i miljöingenjörsvetenskap, och hennes disciplinerade arbetssätt har fått oppositionen att nedlåtande döpa henne till ”Iskvinnan”. Som första kvinnliga president lär hon också bryta med den ökända mexikanska ”machismon”. Själv ser hon framgångarna som ett tecken på att Mexiko rör sig bort från den traditionella mansdominansen.
– Jag tror att machismon håller på att överges… Annars skulle en kvinnlig president vara otänkbart, säger hon i en intervju med Financial Times.
Politiskt utmärker sig hon från AMLO i sitt fokus på de miljöfrågor som hon har ägnat hela sin karriär åt: hon vill öka takten i den gröna omställningen med hjälp av ett statligt lett investeringsprogram, där privata investerare är sekundära.
Men Sheinbaum har också lovat att fortsätta AMLO:s (bilden) omvandling av Mexiko. Under hans regeringstid har välfärden byggts ut drastiskt och minimilönerna mer än fördubblats. Detta brott med den nyliberala modellen, som enligt Sheinbaum har lett till ”motbjudande fattigdom och ojämlikhet”, vill hon fördjupa genom en rad reformer. Bland annat ska kvinnors rättigheter stärkas genom sänkt ålderströskel för statlig pension till 60 år.
Vattentillgången ska stärkas genom en reform av lagen som infördes när frihandelsavtalet NAFTA med USA och Kanada ingicks på 1990-talet och som gav internationella företag kontroll över stora delar av Mexikos vattenreserver. Även utbildning, kultur och sport kommer att få större uppmärksamhet, med utsträckande av välfärdsprogram till konstnärer och andra fristående grupper. Brottsoffer ska ges tillgång till bättre hjälp med psykisk ohälsa – en viktig reform i det våldsdrabbade Mexiko.
Sheinbaum har lovat att fortsätta AMLO:s omvandling av Mexiko. Under hans regeringstid har välfärden byggts ut drastiskt och minimilönerna mer än fördubblats.
En kontroversiell reform som Sheinbaum har lovat att fortsätta driva på är den som AMLO har föreslagit av rättssystemet. Den sittande presidenten lade i februari fram ett förslag om att landets högsta domare och valtjänstemän ska utses i folkomröstningar. Enligt Sheinbaum kommer det att öka demokratin och göra det korrupta domarväsendet mindre politiskt. Att domare ska bedriva valkampanjer är dock svårt att beskriva som något annat än politiskt, menar kritiker, som oroar sig för att rättsstatens principer kan undermineras. Förslaget har också lett till oro hos det internationella kapitalet över de framtida möjligheterna att investera i Mexiko. Sheinbaum har dock lovat att inget kommer att förändras för internationella investerare. Sådana uttalanden kan vara viktiga med tanke på att flera amerikanska företag har börjat flytta sin produktion från Kina till Mexiko – något som varje mexikansk regering oavsett partifärg skulle välkomna. Hittills har Morena saknat den två tredjedelars majoritet i kongressen som krävs för att ändra grundlagen. Men med tanke på partiets ledning inför söndagens president- och kongressval kan det bli möjligt under nästa mandatperiod.
Sheinbaum har också lovat att behålla det nya nationalgardet, vars 130 000 soldater AMLO har ersatt den korrupta federala polisen med, och kommer att fortsätta låta armén sköta infrastrukturprojekt och tullväsendet. Detta eftersom den mexikanska militären stammar från en social revolution och hon därför därför anser den som mer pålitlig än polisen.
Till utmaningarna hör det budgetunderskott på nästan 6 procent som hon kommer att ärva från sin föregångare – det största sedan 1980-talet. Det beror dock på att AMLO under det gångna året övergav den åtstramande ekonomiska politik som han oväntat nog har bedrivit under nästan hela sin mandatperiod. Sheinbaum och hennes rådgivare tror dock att det är ett tillfälligt läge och har förslag på hur skatteuppbörden kan effektiviseras genom hårdare kontroller och ny teknologi.
Om Sheinbaum vinner mot högerkandidaten Xóchitl Gálvez, vilket allt tyder på, ser det ut som att det största problemet för hennes regering blir en propagandakampanj från såväl den inhemska högern som det internationella kapitalet. En valseger skulle vara första gången i Mexikos historia som ett annat parti än PRI har vunnit val två gånger i rad, och anklagelser om att hennes regering för landet i en auktoritär riktning lär höras, inte minst som Morena kontrollerar majoriteten av landets församlingar. Men med tanke på att PRI har suttit vid makten i nästan hundra år, varav 71 år i rad fram till år 2000, vore en valseger för Sheinbaum och Morena snarare ett styrkebesked för Mexikos demokrati.
