Mannen hjälpte familjen med uppehållstillstånd och tillfälligt boende i Sverige, innan Tamara hittade ett nytt arbete på en annan gård. När Tamara börjar tänka på jobbet ursäktar hon sig, och måste samla sig lite innan hon pratar vidare. Både hon och hennes sjuka föräldrar bor fortfarande i en bostad som ägs av arbetsgivaren. Därför vill hon inte ha sitt efternamn med.

– Stressen från den tiden läggs tillbaka på mina axlar, säger hon, och fortsätter:

– Att inte kunna språket än, och då inte heller förstå sina rättigheter i Sverige, är en stor tillgång för arbetsgivare som inte vill väl. Då är man alltid ett potentiellt offer. Speciellt när personer inte kommit hit för arbete, utan flyr från krig. Då är man beredd att ta första bästa jobb – vad som helst – för att inte förlora ersättning.

Tamara berättar dock det var hon som tog strid medarbetsgivaren när hennes make, som också arbetade på gården, nekades semester.

– Jag kallade honom till ett möte, och sa att man inte kan neka någon semester i Sverige. Då blev jag uppsagd.

Hennes situation är inte unik. I Sverige arbetar omkring 16 000 migrantarbetare på tillfälliga kontrakt i jordbrukssektorn. Statistiken på området är knapphändig, men LRF uppskattar att omkring 8 000 jobbar i svenska så kallade trädgårdsodlingar med frukt och grönsaker. Många är EU-medborgare, ofta från Rumänien, Bulgarien eller Baltikum.

En med mer inblick än de flesta är Brian Kuns (bilden) från Sveriges Lantbruksuniversitet, som forskat på migrantarbetets roll i nordiskt jordbruk och matproduktion, och ”vad coronaviruset avslöjade” om hur beroende sektorn faktiskt kan vara av det i dag.

– Pandemin slog till ordentligt i mars 2020, ungefär då migrantarbetare brukar resa hit. Då var gränserna stängda, och det visade tydligt hur sårbart vissa delar av jordbruket är, berättar han för Flamman.

– Från Ukraina kommer ju också i stort sett bara kvinnor efter 2022, tillägger han.

Han har nu pratat med 40 nya gästarbetare inför en ny studie. De gårdar han och forskarlaget får komma till tenderar att vara de mer ”samvetsgranna”, och många av migrantarbetarna Brian Kuns träffar trivs bra på jobbet, och bor inte sällan kvar i Sverige. 

– Det är en komplex bild. Många bönder känner också att de sitter i en väldigt osäker sits, och att de själva inte heller har ”schyssta villkor”.

LRF och Gröna arbetsgivare varnar för att medelåldern på Sveriges lantbrukare går upp, och att inhemsk kompetensbrist på området börjar bli ett ”akut” problem. ”Vi kan få hur mycket jobb som helst, det söks alltid folk”, menar några trendbrytande ungdomar i Borås Tidning.

– Svenskar vill inte ha de här jobben. Det är små marginaler, mycket pengar både in och ut, och stora delar av processen – som vädret – har du inte kontroll över, utvecklar Brian Kuns.

– Att överhuvudtaget bli lantbrukare är också jättesvårt om du inte redan äger mark, och den är inte billig.

Många bärplockare från länder utanför EU – i synnerhet Thailand – jobbar under väldokumenterat mörka förhållanden. Men även inom lantbruket – från små gårdar till storindustri – finns ett skuggjordbruk där migrantarbetare utnyttjas, menar det nybildade facket Solidariska Lantarbetare, som bildats som en del av SAC i Stockholm.

– Just här finns det ju inte så många lantarbetare, medger Pelle Sunvisson (bilden), förhandlare.

– Men vi kommer att ta hand om ärenden från andra delar av landet, där det inte finns samma syndikalistiska beredskap för att hjälpa till.

Tamara har varit med och grundat organisationen, och inspirerats av hur systersyndikatet Solidariska Byggare redan lyckats hjälpa byggarbetare med liknande, ofta östeuropeisk eller ryskspråkig, bakgrund som de människor hon sett utnyttjas inom jordbruket.

En avgörande skillnad mellan branscherna, menar Pelle Sunvisson, är graden av beroende av arbetsköparen, när många lever under liknande förhållanden som Tamaras familj.

– På en gård bor man ofta avskuren från omvärlden, långt från medarbetare eller andra sociala sammanhang. Man är väldigt övervakad, även jämfört med i baracker på ett bygge, och vet att man riskerar att stå på bar backe om man får sparken. Det behövs verkligen ett fack som är bäst på just det här.

Enligt forskaren Brian Kuns jobbar många östeuropeiska migrantarbetare även på svenska slakterier – men ofta med högre lön, och utan samma utsatthet. Där, till skillnad från på många åkrar, har den fackliga organiseringen varit stark länge.

– Själva arbetet kan man ju känna olika om, men villkoren tenderar att vara bättre. Inom jordbruket är det en utmaning för fack att nå fram och hålla koll, på gårdar som är utspridda i hela landet.

Inom jordbruket är det en utmaning för fack att nå fram och hålla koll.

Pelle Sunvisson berättar om hur han sett arbetsgivare utnyttja särskilda kollektivavtal, skrivna mellan Gröna Arbetsgivare och Livs. De ska gälla utländska studenter, som vill göra tillfällig praktik på svenska gårdar i Jordbrukare-Ungdomens Förbunds (JUF:s) regi – men ingångslönen på 72 kronor i timmen första halvåret, och vad Pelle Sunvisson kallar ”otydliga” regler för övertid, gör det möjligt att sätta billig arbetskraft i system.

– På en växthusgård i Skåne, där man odlade gurkor och jordgubbar, var de här ”studenterna” ungefär 70 procent av de anställda, och i själva verket arbetsledare som jobbade centralt i produktionen, säger han till Flamman.

– Allt som rör mjölkning sköttes av ”studenter” på en av södra Sveriges största mjölkgårdar. Det är lite mer än halva arbetsstyrkan. Folk var väldigt rädda för att prata med oss i början där. Vissa hade jobbat över 300 timmar i månaden. Det är dubbel heltid, 70-timmarsveckor.

Hur mår man efter en sådan vecka?

– Hemskt. Lite som att bo på en statargård, på 1700-talet. Jag är på väg till liknande förhandlingar just nu, i Västmanland.

”Alla lantbruk som är medlemmar i Gröna arbetsgivare ska följa kollektivavtalet mellan oss och Livs, samt arbetsrättsliga lagar. Det finns en väl upparbetad förhandlingsordning om det sker avsteg”, skriver Lena Andersson på Gröna Arbetsgivare i ett mejl till Flamman.

”Myndighetskontroller är detsamma som för alla företag i Sverige. JUF administrerar praktikplatserna och informerar praktikanter och värd om de regler, lagar och kollektivavtal som gäller. Om dessa inte efterlevs finns möjligheter att kontakta JUF och Livs”.

Jordgubbsodlingen i Skåne blev av med sin Svenskt Sigill-kvalitetsmärkning efter att Solidariska Lantarbetare avslöjat fusket med studentarbetet, berättar Pelle Sunvisson för Flamman. Även på nämnda mjölkgård blev resultatet framgångsrikt efter att 35 anställda på gården anslutit sig ska de få tio miljoner i retroaktiv lön och övertidsersättning. 

Att få arbetsgivare dömda för människohandel eller människoexploatering kan vara svårt, även om flera sådana uppmärksammade gripanden har skett i södra Sverige den senaste tiden, bland annat efter en Interpol-koordinerad insats.

– Myndigheterna gjorde razzia på mjölkgården. Migrationsverket, Arbetsmiljöverket, gränspolis – alltihop. Men de fick fortsätta. För de som jobbade där blev det ett ”okej” från högsta ort, menar Pelle Sunvisson.

– Arbetsrätten kommer kanske inte få någon dömd till fängelse, men den är ofta starkare än brottsbalken när det gäller kronor och ören. Allt kan inte mätas i pengar, men det kan betyda oerhört mycket bara att bli representerad.