Tamara, en kvinna i 50-årsåldern, växte upp bland kor i jordbrukslandet Ukraina. När kriget först bröt ut flydde hon och dottern till Polen, där hennes man redan bodde. Men sedan ringde hon en ”mycket snäll person” längre norrut – sin gamla arbetsgivare i Sverige.
– När jag var i 30-årsåldern jobbade jag som mjölkbonde här. Det hade gått nästan 15 år när jag ringde upp, men de hade inte glömt mig.
Vill du läsa vidare? Fortsätt genom att bli prenumerant. Om du redan är det, logga in här. 👇
Prenumerera och läs direkt!
Samtliga prenumerationer ger direkt tillgång till alla artiklar på webben samt alla exklusiva poddavsnitt. Varje torsdag får du dessutom veckans nummer i din mejlkorg eller brevlåda.
Vänsterperspektiv behövs. Ge Flamman extra skjuts med en stödprenumeration!