– Jag sitter ute i skogen och har ont i kroppen.
Serguei Sagiian har bott i Sverige i tio år. Nu gömmer han sig i ett hus på landet, efter det senaste utvisningsbeskedet.
När Serguei bodde i Ryssland, inkallades han till lokal mobilisering för kriget i Tjetjenien. Därför sökte han asyl i Sverige i början av 1995.
Men flera problem har uppstått. Migrationsverket slarvade bort hela hans akt för 1998-99.
– Oj då, säger Anita Dorazio vid Fristadsfonden. Det verkar som om det var ett visst slarv. Jag har varit med när man fått leta länge efter handlingar på Migrationsverket.
– Att det är vardagsmat är att ta i, säger advokat Per Stadig, men det förekommer naturligtvis att man gör den typen av misstag.
Har betalat skatt
Nu har Serguei alltså varken pass eller passkopia. Dessutom skriver Migrationsverket, att han inte hotas av värnplikt eftersom han fyllt 27.
– Men det handlar inte om värnplikt, det var ju lokala mobiliseringar. Då kan alla inkallas upp till 65 års ålder, säger Serguei.
Flyktingadvokaten Hans Bredberg:
– Ingen får asyl från Ryssland. Ryssland befinner sig inte i krig formellt sett.
Serguei är trött och sliten. Kroppen värker, han har hjärtklappning och hosta. Men tidigare har han kunnat arbeta i Sverige, eftersom han är kock.
– Jag har betalat hundratusentals kronor i skatt till Sverige när jag jobbade.
Han är armenier, vilket är farligt eftersom armenierna är en diskriminerad och förföljd minoritet i Azerbajdzjan.
– Armenier i Azerbajdzjan lider av etnisk förföljelse, det är helt klart, säger Anita Dorazio vid Fristadsfonden.
Serguei Sagiian är uppvuxen i huvudstaden Bakú, och har bott i Astrakhan, ett område nära Kaukasus, vid Rysslands södra gräns.
”Gå hem och vänta”
– Okunskapen hos Migrationsverket och Migrations-
överdomstolen, om situationen för armenier i Azerbajdzjan, är total, säger Ulla Hoffmann, ordförande för Fristadsfonden. Efter att Sovjetunionen föll har man bestämt sig för att det är demokrati där.
Serguei Sagiian fick avslag och skickades tillbaka till Ryssland. Sedan beviljades han tillfälligt uppehållstillstånd, eftersom han var gift med en svensk kvinna. Men när äktenskapet kraschade fick han utvisningsbesked igen.
– Men handläggaren sa att det kanske skulle gå att ordna så jag fick stanna i Sverige, och sa att jag skulle gå hem och vänta på besked. Efter ett år hörde jag av mig igen, då var de förvånade att jag fortfarande var kvar i landet. Jag var folkbokförd här – det framgick av mitt personbevis – och har inte gömt mig.
När det gamla avvisningsbeskedet preskriberades, sökte han åter asyl. Serguei berättar att han besökte Migrationsverket men inte ville följa med in på samtal.
– Jag sa att jag inte ville att de skulle göra en utredning utan att jag fick ha tolk och min advokat med mig. Men de sa att det inte skulle vara en utredning utan ”bara ett samtal”. Efter tre timmar var de klara och därefter skrev de ändå ett protokoll! Som är fullt av fel. Jag ville inte skriva under protokollet, men då sa de att det var nödvändigt för att de skulle kunna betala ut dagersättning.
I Serguei Sagiians papper från Migrationsverket står att han inte velat samarbeta och att ”nedsatt dagersättning har inte ändrat hans inställning”.
– Hur kan jag få ersättning och samtidigt hålla mig undan? Är inte det korkat?
– Jag är förvånad. Jag hade väl trott att Migrationsverket kunde missförstå, men inte att de kunde ljuga.
Migrationsverket: Allvarligt om akten försvunnit
Marie Andersson är pressansvarig på Migrationsverket. Hon menar att det inte bör kunna hända att en personakt försvinner.
– Men vi hanterar hundratusentals ärenden så det är mycket papper.
Kan man avvisa på grund av att det inte finns risk för värnplikt, när det handlar om allmän mobilisering? Han hävdar ju att besluten fattats på felaktiga grunder.
– Om en sökande menar vi använt oss av felaktiga uppgifter, kan han hänvisa till att det blivit fel. Det är för att garantera rättsäkerheten.
Är det inte skäl nog att få stanna i Sverige att man bott här nära 13 år?
– Jo, det kan man tänka sig.
– Det var mycket i det här ärendet…
– Det är ett långt och krångligt ärende.
– Hans ombud borde ha varit aktivt och informerat sig om vad som gäller. Det kanske inte har fungerat så bra med ombudet och honom.
Migrationsverket skriver att han inte samarbetat och att sänkt dagersättning inte ändrat hans inställning. Men han menar att han inte fått dagersättning alls vid tillfället. Kan du kolla på det?
– Nej det kan inte jag titta på. Men spelar det någon roll för utgången? Det låter som om han skulle kunna driva flera frågor. Dels att han inte har fått positivt besked, men också att vi har gjort fel. Det kan man anmäla till JK eller JO.
Har det förekommit tidigare att en sökande anmält Migrationsverket?
– Ja det förekommer, att de anmäler problem som de upplever i handläggningen. Så det är ingen överraskning för JK eller JO om det kommer en sådan anmälan.
Att hans handlingar försvunnit från verket, ser du allvarligt på det?
– Självklart. En myndighet ska givetvis hålla reda på sina handlingar. Det är ett krav.
