Det var på onsdagen i förra veckan som uppgifter spreds om en påstådd kemvapenattack i Ghouta utanför Damaskus. Den syriska oppositionen hävdade att över 1 300 människor skulle ha dödats, en siffra som senare justerades till ”över 350 personer”.
Regeringen i Damaskus förnekar alla anklagelser, och i de regeringstrogna tevekanalerna påstod man i helgen att det tvärtom fanns bevis som tydde på att det i själva verket att var rebellstyrkor som stod bakom. Det visades bilder av soldater som sades ha hittat ett lager med kemiska stridsmedel i ett rebellkonstruerat tunnelsystem utanför huvudstaden.
Den ryska regeringen, den mest talföra motståndaren till ett ingripande i det pågående inbördeskriget, påpekade att regeringsstyrkorna knappast hade ett intresse av att provocera en internationell militär intervention.

Inspektörer besköts

Den FN-kommission, som redan fanns i landet för att undersöka en annan incident då kemiska vapen misstänks ha använts, fick först efter fem dagar tillstånd att besöka Ghouta. På väg till insatsorten besköts dem med handeldvapen i ett område som betecknades i ett FN-nyhetstelegram som en ”buffertzon” mellan regeringskontrollerat och rebellkontrollerat område. Rebeller och regeringen beskyllde i vanlig ordning varandra för detta.
Inspektörerna hade knappt hunnit påbörja sitt arbete innan Syriens utrikesminister Walid Muallem meddelade att deras arbete på plats hade ”skjutits upp” på grund av oenighet rebellerna sinsemellan om säkerhetsöverenskommelser.
USA:s president Barack Obama har för länge sedan betecknat insatsen av kemiska vapen som ”en röd linje” som skulle legitimera en USA-intervention i det syriska inbördeskriget. I måndags meddelade USA:s utrikesminister John Kerry att hans regering hade ”onekliga bevis” på att det var den syriska armén som hade använt kemiska stridsmedel mot civila. Ryssland kontrade med att beskylla USA för att bara använda sig av ”grundlösa ursäkter” för att legitimera ett militärt ingripande i det syriska inbördeskriget.

Anfall utan FN-mandat

Eftersom FN:s säkerhetsråd inte kan enas om ett eventuellt ingripande i Syrien kan USA tvingas att överväga en enväldig militär intervention. En sådan intervention kan påbörjas snabbt. Som man kan se i ett antal Wikileaksdokument har planer att stödja de syriska rebellerna med hjälp av flygbombningar funnits sedan år 2011. Trupper och krigsmateriel har under hösten 2012 och våren 2013 utplacerats nära Syriens gränser i Turkiet och Jordanien. Dessutom finns USA:s medelhavsflotta i området, som i dagarna ska förstärkas med ytterligare ett  örlogsfartyg med kapacitet att avfyra kryssningsrobotar.
I helgen förde USA samtal med ett antal allierade regeringar och det brittiska parlamentet kallades kort därpå i förtid tillbaka från semestern. Tidningen The Guardian rapporterade på måndagen att det  märktes ökad aktivitet på den stora brittiska flygvapenbasen Akrotiri på Cypern.
Ryssland skärpte sitt tonläge mot dessa krigsförberedelser i tisdags och meddelade att man var ”allvarligt besviken” över att USA har ställt in de planerade diplomatiska samtalen med Ryssland om en planerad Syrienkonferens vars mål var att hitta en fredlig lösning på den syriska konflikten.