I söndags såg vi resultatet av
de odemokratiska procedurerna inom WTO, och det intensiva tryck som de rika länderna utövat mot de fattiga.
Överenskommelsen om Nama (Non-agricultural Market Access, marknadstillträde för icke-jordbruksprodukter) innebär ett fortsatt hot mot miljön och mot tredje världens ekonomier. Här föreslås att i praktiken alla naturtillgångar ska inkluderas i listan över föremål för partiell eller fullständig liberalisering. Vissa vaga fraser har, för att stilla utvecklingsländernas oro, lagts till i Nama-texten. Men u-länderna riskerar att förlora sina möjligheter att stödja sin utveckling genom nationell politik.
Om dessa principer fullföljs, riskerar förhandlingarna att ytterligare fördjupa avindustrialiseringskrisen i dessa länder, accelerera fattigdom och arbetslöshet och tvinga länder att starkt förlita sig på en ohållbar och skadlig export av naturresurser.
U-länder sätts också under tryck att öppna sina tjänstemarknader. Det är ett hot mot deras möjlighet att reglera grundläggande tjänster för att uppnå sociala mål. WTO:s ramöverenskommelse har ignorerat varningarna från det civila samhället om att undanta grundläggande nyttigheter såsom utbildning, vatten, hälsa och energi.
Det sägs att EU och USA gjort vissa eftergifter på jordbrukets område. Men det har visat sig vara tomma löften.
Exportsubventionerna ska avslutas, heter det – men löftet saknar egentlig substans eftersom några bindande slutdatum inte har angivits. Och när det gäller de egna jordbrukssubventionerna, finns flera delar i överenskommelsen som tydligt öppnar dörren för EU och USA att behålla dagens subventioner nästan i sin helhet, och att kunna fortsätta använda dem för att dumpa jordbruksprodukter på marknaderna i tredje världen.
Förhandlingsprocessen i Genève har utmärkts av extrem sekretess och slutenhet. Inte bara har många NGO-organisationer fullständigt uteslutits från samtalen, också många länders företrädare har exkluderats från centrala avsnitt av förhandlingarna.
Regeringarna håller på att förhandla bort vår miljö. Redan idag används WTO som ett vapen mot skyddet av miljö- och hälsointressen; de fortsatta förhandlingarna kommer att liberalisera än fler känsliga sektorer och innebär ett allvarligt hot mot människor och miljö runt om i världen
Ramverksöverenskommelsen är ett resultat av WTO:s fullständigt odemokratiska former. De stora vinnarna är företagens lobbygrupper – förlorarna är miljön och världens fattiga.