BOGOTA Nobelpristagaren i litteratur 1982, Gabriel Garcia Marquez, satt i två år och skrev på sitt senaste alster; ”Memoria de mis putas tristes”, Historien om mina ledsna horor. Den 20 oktober skulle boken ha lagts på bokdiskarna. Förväntningar var enorma. Men redan den 14 oktober fanns den att köpa på Bogotas gator, piratkopierad.
Händelsen har naturligtvis väckt en skandal som heter duga. Men i Colombia är allt möjligt. Också att trycka en bok med copyrightsigill (sic!) innan den ens kommit ut och saluföra de 109 sidorna för 10.000 pesos (ca 27-28 kr) på Bogotas ökända piratboksgator.
– Att göra en piratbok är relativt enkelt, säger förlagets vice direktör Norma Melo till dagstidningen El Tiempo. I ett tryckeri arbetar mycket folk och kan göra vad som helst med materialet. Men vi vet inte var läckan finns, tillägger Melo.

Quebecor World Bogotá1) är tryckeriet som har printat ut boken i 350.000 exempel. De ansvariga vägrar uttala sig till pressen. Det är begripligt för förhållandena vid världens största tryckerikoncern handlar om omänskliga arbetsförhållanden. Alla medel är tillåtna i att utestänga facket och polisen tillkallas när grafiska förbundet vill dela ut flygblad utanför portarna. När förbundet lyckades få nio arbetare intresserade av en studiecirkel avskedades åtta dagen efter när de anlände till sin arbetsplats eftersom den nionde deltagaren var en utsänd företagsspion.

I dag jagas gatuförsäljarna på Bogotas gator när landets nationalförfattare har blivit blåst på premiären av sin egen bok. Men de stora fiskarna som tjänar pengar på piratkopiering av böcker eller CD-skivor går som vanligt fria, bland dem den katolska stiftelsen Opus Dei, som utpekas som ansvarig för kopiering av böcker samt de paramilitära dödsskvadronerna som har tagit kontroll över CD-kopieringen i Bogota.

För en vecka sedan utlystes 300 arbetstillfällen av landets Riksrevisionsverk. På gatorna i centrala Bogota stod det 42.000 personer i en oändlig kö som sökte dessa jobb. Situationen är identisk i övriga Latinamerika. I Colombia lever 65 procent, eller 26 miljoner människor, i fattigdom med två dollar per dag att överleva på. Elva miljoner överlever men i misär på bara en dollar. Arbetslösheten och undersysselsättningen uppgår till cirka 60 procent och bara tio procent har tillsvidareanställning. Samma ekonomiska situation råder i de flesta latinamerikanska länder.
Det är den nyliberala modellen, säger facket, inte de arbetslösa som säljer dessa piratprodukter, som är den verkliga orsaken till piratkopieringen av nobelpristagarens bok. Nyliberalismen slår sönder arbetsrätt, arbetsmarknadslagar och de anställdas försvarsorganisationer, fackföreningarna och förvandlar anständiga löner och mänskliga arbetsvillkor till slavliknande förhållanden. I Colombia, som av DN kallas ”Latinamerikas äldsta demokrati”, krossar man för säkerhets skull också facket fysiskt genom att mörda dess ledare och medlemmar. Ingen pardon ges. Modellen kastar ut miljoner på gatorna. Vad ska de arbetslösa göra när inget annat erbjuds än att sälja dessa piratprodukter.
Under tiden grips och bestraffas miljonarmén av arbetslösa på Bogotas, La Paz’ eller Santiagos gator när de säljer en bok eller CD-skiva som de flesta latinamerikaner faktiskt har råd att köpa.

1)http://www.fortunecity.com/marina/victory/653/fack/Grafiska_Col_web/index.htm