– Det är stora skillnader mellan stadsdelar, säger Anders Häregård, utvecklingsledare på Precens, preventiva enheten.
– Konsumtionen är väldigt mycket lägre i Rinkeby. De som dricker mest är innerstadsungdomarna.
Stockholms ungdomar mellan 13 och 17 år dricker 25 procent mindre än för fyra år sedan. År 2000 startades i Stockholm nya försök att minska ungdomars drogvanor. Det viktigaste var en samordnare i varje stadsdel.
Broschyrer och böcker har skickats ut till föräldrar, om droger och narkotika, relationer i familjen, förtroende mellan föräldrar och barn och liknande som har stor betydelse för drogsituatonen, berättar Häregård.
Det är 33 000 föräldrar som nåtts av informationen. Dessutom har Precens tagit initiativ till föredrag och infokvällar.
– Det är kul att se resultat av det vi gör, understryker Anders Häregård. Men det kanske inte kan förklara hela effekten.
Han får medhåll av alkoholforskaren vid Stockholms universitet Håkan Leifman, som pekar på att minskningen bland ungdomar syns i hela landet.
– Det är inte bara i Sverige som drickandet minskar bland ungdomar utan även i andra delar av Europa.
– Samtidigt hör man från folk som jobbar med ungdomar att situationen är värre än någonsin.
Sannolikt har andelen storkonsumenter minskat, menar Leifman. Men det kan vara tvärtom – att fler ligger i riskzonen medan flertalet har minskat sitt drickande. Det skulle i så fall vara förklaringen till att socialarbetare och andra uppfattar situationen som värre nu än tidigare.
Stockholm stads senaste undersökning skulle enligt Leifman innebära att Stockholmsungdomarna dricker minst i landet, vilket han betecknar som uppseendeväckande.
Tillgången till alkohol har större betydelse än informationsinsatser och att tillgången ökat i form av öad försäljning på Systembolaget och ökad införsel från utlandet. Därför, menar Leifman, tyder minskningen på väldigt starka faktorer åt andra hållet.
