Basel Ghattas är en av Israels 1,6 miljoner arabiska medborgare. Han definierar sig som palestinier och representerar Balad-partiet och valkoalitionen Förenade listan i Knesset. I somras var han en av passagerarna på Ship to Gazas fiskefartyg Marianne, som försökte bryta blockaden av Gaza. I förra veckan besökte han bland annat Göteborg för att tala om den aktuella händelseutvecklingen i Palestina och Israel.

Ship to Gaza

Ship to Gaza-resan har fått politiska efterverkningar för Knessetledamoten. Flera partier har krävt att han tillfälligt stängs av från parlamentet eller får begränsad yttranderätt. Ghattas verkade dock ta det hela med ro och framhöll även att de israeliska myndigheterna blev ställda av det faktum att en lagstiftare från Israel, som dessutom sitter i finansutskottet, deltog i konvojen.
– De skickade 18 krigsfartyg mot vår lilla båt. Jag sa till den officerare som talade till mig att ”jag tänker skära ned budgeten för dig”.
Under mötet i Göteborg ägnade han dock särskild uppmärksamhet åt den aktuella händelseutvecklingen i östra Jerusalem. Även om Ghattas ville lämna diskussionerna därhän huruvida protesterna ska betecknas som ”en tredje intifada” eller inte så konstaterade han att händelseutvecklingen markerar ett misslyckande för den israeliske premiärministern Benjamin Netanyahu.
– Hans mål var att fortsätta utbyggnaden av bosättningarna, blockaden av Gaza och samtidigt kunna hantera konflikten, behålla lugnet och skydda den ekonomiska tillväxten i Israel.

Saknar politisk ledning

Den politiska organisationen Norra islamiska rörelsen, som tidigare har haft en viktig roll inom civilsamhället i det annekterade östra Jerusalem, har nyligen olagligförklarats – trots protester från den israeliska underrättelsetjänsten. I området bor även tiotusentals palestinier i flyktingläger, under förhållanden som Ghattas betecknar som ”miserabla”. Den palestinske presidenten och Fatah-ledaren Mahmoud Abbas har dock varken fångat upp eller lyckats avleda missnöjet.  Han har heller inte visat någon vilja att ta politisk ledning.
– Tidigare var vi tre sorts palestinier: på de ockuperade områdena, i flyktinglägren och i diasporan. Med blockaden av Gaza och angreppen mot östra Jerusalem är vi splittrade i fem olika grupper.

Internationellt tryck viktigt

– Det är nu uppenbart för den internationella opinionen att man inte kan förhandla med denna regering i Israel. De kommer inte att göra något åt bosättningarna eftersom sju av ministrarna själva är bosättare. Då återstår bara påtryckningar på den internationella arenan.
Sveriges erkännande av Palestina hade därför stor symboliskt vikt, särskilt eftersom man då valde att gå före EU.
– Förr trodde vi inte att israeler brydde sig om internationella organ, menar Ghattas. Nu när vi ser hur de har blivit utmanade av sådana initiativ, till exempel Palestinas medlemskap i Internationella brottsmålsdomstolen, inser vi hur måna de är om att värna sin prestige.
Akademiska och kulturella bojkotter uppmärksammas mycket på grund av landets starka koppling till västvärlden. Under en enda dag var Ben Gurion-flygplatsen stängd under senaste kriget mot Gaza. Det fick oerhörda konsekvenser.
– Jag tror att Israel klarar högst ett år med sanktioner, avslutar Ghattas resonemanget.