Sverige slår värmerekord, och experter varnar för att undantagen håller på att bli regel. Riksdagsledamoten Lars Beckman uppmanar människor att inte oroa sig – med hjälp av missvisande statistik.
I början av månaden, mot slutet av norra halvklotets varmaste sommar någonsin, rapporterar många medier om ett historiskt svenskt temperaturrekord för september. SVT:s meteorologer följer siffrorna ”som sportresultat”, och kallar det ”spektakulärt” när SMHI rapporterar en temperaturtopp på över 30 grader i Skåne under onsdagseftermiddagen. Men hur spektakulärt är det egentligen?
– Det börjar bli förutsägbart att det är varmt i september numera. Vi pratar om det hela tiden, hur säsongerna förändras, säger en solande Malmöbo som DN intervjuar.
Läs direkt. Bli prenumerant!
Få tillgång till alla artiklar och exklusiva poddavsnitt. Varje torsdag får du dessutom veckans nummer i din mejlkorg eller brevlåda.
Är du redan prenumerant? Logga in
En enstaka rekordhetta är inte det som skvallrar om klimatförändringar, utan snarare motsatsen – när 30 grader i september blir allt mindre av en nyhet.
– Vad som är normalt förskjuts, det är det som är global uppvärmning, säger Linus Karlsson, meteorolog på SMHI, till DN.
Någon som tar värmerekordet med större ro är riksdagsledamoten och Gävlemoderaten Lars Beckman, känd som en av riksdagens mest frekventa twittrare. I ett inlägg på X räknar han upp en rad historiska värmerekord, med kommentaren ”Apropå värme i september”. Listan i Beckmans inlägg går från 1826 till 1947, och påstår – utan tydlig källa – att det redan på den tiden varit så varmt som 32 grader i både Skåne och Bohuslän. Inget nytt under en varm sol, tycks poängen vara.
I ett mejl till Flamman menar Lars Beckman att han ville kritisera medierapporteringen om det nya rekordet. Han står även fast vid att SMHI stödjer hans poäng:
”Media gav bilden att det var första gången som vi hade dessa temperaturer vilket bilden visar inte stämmer. Liksom SMHI genomgång [sic]. Ett väl etablerat uttryck är ’brittsommar’ så några dagar varmt i september är inte unikt även om det är ovanligt.”
Samma rekord kan mycket riktigt hittas på SMHI:s hemsida, i en ännu längre lista med rubriken ”Högsta temperaturer i september”. Till skillnad från inlägget på X tydliggör dock myndigheten att ”många av de högsta noteringarna är mycket gamla eller osäkra på annat sätt”.
”Skälet till att underkänna äldre rekord är för det mesta att stationerna haft för dåligt skydd av termometrarna mot direkt och reflekterad solstrålning”, skriver SMHI:s meteorolog Sverker Hellström till Flamman.
Många av de äldre mätningarna är gjorda med utrustning som SMHI inte anser tillräckligt pålitlig, och utvecklingen går hela tiden framåt. Dåtidens mest högteknologiska verktyg för verifiering, assmanpsykrometern – ”en termometer med en liten fjäder som styr en artificiell ventilation”, förklarar Sverker Hellström – används inte överhuvudtaget längre.
Alla utplockade värden i Lars Beckmans inlägg beskriver SMHI med någon grad av osäkerhet. Ett av värdena över 30 har senare korrigerats ned till 28 grader, ett annat har ”sedermera underkänts” då andra mätningar endast visade på 22 grader samma dag.
”SMHI försöker alltid att redovisa nutida och äldre observationer objektivt och förklara varför vi underkänner eller godkänner vissa rekord. Nu är värmerekorden för de flesta andra månader inte så röriga som de har varit för september, och efter de här dagarna kan vi städa upp ordentligt bland noteringarna”, skriver Sverker Hellström.
Tillsammans med Jan Ericson (M) är Lars Beckman en av riksdagens mest framträdande klimatskeptiker. Han har velat försvaga miljöbalken så att Försvarsmakten lättare ska få tillstånd att övningsskjuta, samt bjudit in konspiratoriska vindkraftsmotståndare till riksdagen. När klimataktivisterna i gruppen ”Gretas gamlingar” protesterade utanför stadshuset i Gävle ska han ha knuffat två av de äldre kvinnorna, och ropat ”Mera kärnkraft!” åt gruppen.
Till Flamman skriver dock Lars Beckman att han delar oron för klimatförändringar, och understryker att han tror att dessa påverkas av människan. Han ”arbetar aktivt som förtroendevald för att utsläppen ska minska i världen”, och radar upp några exempel:
”Kärnkraftsutbyggnaden i Sverige och elektrifieringen av fordonsflottan är oerhört viktig i det avseendet, liksom att få Kina att inte fortsätta öppna 2 nya kolkraftverk i veckan exempelvis.”
