Att Alliansen lovade att inte sälja ut några akutsjukhus är tydligen en tolknings-fråga. Man säljer inte ut några sjukhusbyggnader, men låter gärna privata företag ta över verksamheten på akutsjukhusen, skriver Clara Lindblom, Ung Vänster.
Häromdagen svarade Stockholms nya sjukvårdslandstingsråd Filippa Reinfeldt på läsarnas frågor i en webbchatt som Dagens Nyheter anordnat. På frågan om moderaterna inte sviker sitt vallöfte om att inte sälja ut några akutsjukhus spelar Filippa Reinfeldt oförstående och svarar – ”vi ska inte sälja ut några akutsjukhus”. Filippa glömmer att nämna en rätt så viktig detalj. Några sjukhusbyggnader ska moderaterna mycket riktigt inte sälja ut – men däremot ska privata företag kunna ta över verksamheten i alla sextio akutsjukhus över hela landet. Man kan ju anta att det var det som läsaren menade.
Faktum är att moderaterna redan efter ett halvår sviker ett stort vallöfte. I valrörelsen möttes läsare av dagstidningar som Metro och Stockholms City av helsidesannonser undertecknade moderaterna där man kallade socialdemokraterna och vänsterpartiet för lögnare som i valdebatter hävdat att moderaterna tänkte sälja ut akutsjukhusen om de kom till makten. På en direkt fråga om utförsäljningar av akutsjukhusen från sin motdebattör Göran Persson i SVT:s Duellen den 10 september förra året svarade Fredrik Reinfeldt precis som sin fru – inga akutsjukhus skulle säljas ut av Alliansen.
Men så sitter vi här bara ett halvår efter Alliansens valseger med en stopplag som avskaffas den första juli i år. Oavsett hur Filippa Reinfeldt försöker dribbla bort det så är det ett inte bara ett stort svek mot väljarna – utan innebär också att man riskerar kvaliteten för patienter och arbetsmiljön för de anställda.
Stopplagen infördes av socialdemokraterna, vänsterpartiet och miljöpartiet under den förra mandatperioden och har genom åren minskat i omfattning. De sista begränsningarna av utförsäljningar som finns kvar i lagen idag är att landstingen inte får sälja ut sjukhus till aktiebolag som enligt sina stadgar kan dela ut vinsten till aktieägarna. Universitetssjukhusen är också särskilt skyddade och får inte ens drivas av privata företag som återinvesterar vinsten i verksamheten. Men efter den första juli i år är det alltså fritt fram att slänga ut både akutsjukhus och universitetssjukhus på sjukvårdsmarknaden.
Det kanske största problemet med moderaternas sjukvårdspolitik är att deras främsta mål alltid är att privatisera offentlig verksamhet – oavsett vilka konsekvenserna blir för patienterna och de anställda i vården. I Stockholm har man till exempel försenat öppnandet av en närakut i anslutning till Astrid Lindgrens barnsjukhus som skulle minska köerna och överbeläggningen på sjukhuset. Personalen på sjukhuset har satt igång byggprocessen, börjat rekrytera personal och närakuten var redo att öppnas i maj i år. Men i slutet av hösten rev den borgerliga majoriteten upp beslutet. De vill att den nya närakuten ska drivas i privat regi och därmed måste verksamheten upphandlas – en process som kan ta upp till ett år.
I Dagens Nyheter från den 23 februari 2007 intervjuas Harriet Wallberg-Henriksson som är rektor för Karolinska Institutet, och hon är oroad över hur avskaffandet av stopplagen kommer att drabba universitetssjukhusen. Hon menar bland annat att det kommer att göra det möjligt för privata företag att stycka upp universitetssjukhusen och göra dem till ”vårdgallerior”. Här har vi någonstans borgerlig sjukvårdspolitik i ett nötskal. Man struntar i att en närakut i landstingets regi hade kunnat avhjälpa en akut situation och se till att barn slipper vänta i timtal för att träffa en läkare. Man struntar också i att universitetssjukhusen efter sommaren kan styckas upp av olika privata aktörer som gör vinst på våra skattepengar – en uppstyckning som dessutom riskerar kvalitén på forskningen och utbildningen av både läkare och sjuksköterskor.
För det är som det är med borgerlig sjukvårdspolitik. Privatiseringarna kommer helt enkelt alltid först – oavsett vad man har lovat väljarna.
