Den här veckan har socialdemokraterna haft jobbtoppmöte. I förra valrörelsen gav man praktiskt taget problemformuleringsrätten till högern, genom att inte ta sysselsättningsfrågan på allvar.
Nu vill man ta den på allvar.
Men man ger fortfarande bort problemformuleringsrätten till borgarna.

Man kallar det till och med mod. I jobbrapporten som släpptes för en månad sedan uttrycks det som ”modigt” att utmana invanda föreställningar. Det är ”modigt” att bygga broar mellan ”den goda kapitalismen” och den starka välfärden.
Det är oerhört anmärkningsvärt att man, när man i jobbrapporten analyserar var de framtida jobben ska finnas, inte lyfter fram offentlig sektor mer. ”Den här gången har vi valt att ha starkt fokus på jobbskapande delar och näringspolitik med fokus på fler och växande företag” är Luciano Astudillos förklaring.
Jobbskapande och offentlig sektor är uppenbarligen ett motsträvigt par för ett modigt parti.
Entreprenörskapsretoriken tycks helt ha trängt undan alla diskussioner om offentlig sektors roll i skapandet av nya arbetstillfällen. Nej, fokus ligger istället vid att det ”behöver bli lättare att bli företagare och enklare att vara företagare”.

När man ska drista sig till att utmana invanda föreställningar är inga kor för heliga. Även s-löftet om att återställa a-kassan framställs av rådslagets ordförande Sven-Erik Österberg som ”problematiskt” ur sysselsättningssynpunkt: ”Forskningen är emot oss när det gäller höga nivåer i a-kasseförsäkringen”.
Tron på den ”goda kapitalismen” och dess förutsättningar att skapa trygga arbetstillfällen är en politisk dumdristighet som bådar illa inför valet.
Det är inte bara forskningen som kommer att vara mot socialdemokraterna om man vidhåller den synen.
Det sista vi behöver är en ”modig” mittenlinje.