Flamman har tidigare rapporterat om forskares bedömning av regeringens nya migrationspolitik – att de tillfälliga uppehållstillstånden och hårdare försörjningskraven kommer försvåra integrationen. Reglerna är delvis ett permanentande av den tillfälliga lag som infördes efter Socialdemokraternas migrationspolitiska vändning 2015.
Nu säger justitie- och migrationsminister Morgan Johansson att de skärpta kraven tvärtom leder till förbättrad integration. I ett mejl till Flamman upprepar han flera gånger att nyanländas etablering på arbetsmarknaden förbättrades under förra mandatperioden.
– Vi har haft tillfälliga uppehållstillstånd i fem år. Inget tyder på att integrationen försämrats, snarare tvärtom. Före omläggningen av politiken tog det i genomsnitt 8–9 år innan minst hälften av de nyanlända hade etablerat sig på arbetsmarknaden. För de som kom 2014, hade den siffran halverats till 4–5 år. Etableringstakten ökade således under förra mandatperioden, med tillfälliga uppehållstillstånd.
Siffrorna Johansson hänvisar till kommer från Statistiska centralbyrån (SCB) och mäter sysselsättning. Men enligt regeringskansliets egen expertgrupp Delegationen för migrationsstudier är SCB:s definition av sysselsättning ”generös”. Och enligt Johan Eklund, professor i industriell ekonomi vid Blekinge Tekniska Högskola, är sysselsättningssiffrorna ”otillräckliga” för att mäta ekonomisk integration. I en ny rapport slår han fast att avståndet mellan att klassas som sysselsatt och att vara självförsörjande är stort.
De statistiska förändringar som Morgan Johansson lyfter fram kan därför peka mot en helt annan samhällsförändring än förbättrad integration: en otryggare arbetsmarknad för migranter.
SCB:s siffror för sysselsättning är populär statistik bland politiker. I mätningen klassas en människa som arbetat en timme per vecka under mätmånaden som sysselsatt. Siffrorna har, som Morgan Johansson säger, förbättrats. Bland dem som kom till Sverige år 2007 tog det åtta år innan hälften var sysselsatta. Bland dem som kom hit 2014 tog det fyra år innan hälften var sysselsatta.
Men den låga tröskeln för att räknas som sysselsatt har gjort att måttet har kritiserats. I mars 2020 publicerade professor Johan Eklund en rapport genom stiftelsen Entreprenörskapsforum som kraftigt ifrågasätter sysselsättningssiffrornas användbarhet för att mäta ekonomisk integration. Ett bättre mått, enligt rapporten, är självförsörjningsgraden. Även den räknas lågt – år 2019 ansågs den vara cirka 12 600 kronor i månadslön efter skatt.
Enligt rapporten tar det mer än dubbelt så lång tid för en utrikes född att bli självförsörjande som att bli sysselsatt. Samtidigt visar annan SCB-statistik att andelen utrikes födda som lever i relativ fattigdom har legat still sedan 2011 (se tabell).
Alltså: fler nyanlända har någon form av arbete, samtidigt som avståndet till att bli självförsörjande är långt och andelen som lever i fattigdom är lika hög som förut. Vad har egentligen hänt?
Mattias Wahlstedt, kanslichef på Delegationen för migrationsstudier, påpekar i ett mejl till Flamman att Morgan Johansson har jämfört två väldigt olika tidpunkter i världsekonomin – åren kring finanskrisen 2008 och åren med högkonjunktur i slutet av 2010-talet.
Kan det också vara så att sysselsättningssiffrorna har ökat eftersom arbetsmarknaden har fragmenterats i mer tillfälliga anställningar och så kallade gigjobb, där det är lätt att få en timmes arbete men svårare att få längre anställning och självförsörjning?
– Min bedömning är att det ligger mycket i det.
Även Lukas Gamerov på SCB:s enhet för arbetsmarknadsstatistik skriver i ett mejl att det är en ”intressant hypotes”, men att myndigheten inte har tittat närmare på frågan.
Flamman har också rapporterat att regeringens egna remissinstanser avfärdar den del av den nya lagen som innebär att en person som vill ha permanent uppehållstillstånd måste klara ett särskilt prov i svenska. Arbetsförmedlingen och flera länsstyrelser och kommuner påpekar att tillgången till SFI-utbildning skiljer sig mellan olika delar av landet, och att möjligheten till permanent uppehållstillstånd därför kan avgöras av var man bor.
Morgan Johansson svarar att personer som kommer till Sverige ”har ett eget ansvar att lära sig svenska”.
– När det gäller SFI-utbildningar runt om i landet så ger regeringen stöd till vuxenutbildningens huvudmän i syfte att stärka deras förmåga att tillhandahålla relevant utbildning. Det kommer vi att fortsätta med. Men man har också ett eget ansvar att lära sig svenska. Om man ska bo i Sverige permanent, så är det rimligt att man har grundläggande kunskaper i det språk som de allra flesta i vårt land talar.
Flamman har ställt följdfrågor till Morgan Johansson om vad de höjda sysselsättningssiffrorna beror på och om det är rättssäkert att möjligheterna till permanent uppehållstillstånd skiljer sig beroende på bostadsort. Han har inte återkommit vid tidningens pressläggning.