I slutet av 1970-talet genomfördes en konferens i Lund, som så småningom mynnade ut i boken Marxismens filosofi, som utgavs av Arbetarkultur i samverkan med Centrum för marxistiska samhällsstudier (CMS). 25 år senare samlades de skribenter som bidragit till denna bok för att fira ett stolt, marxistiskt 25-årsjubileum. Och även denna tillställning mynnar nu ut i en bok, också den med titeln Marxismens filosofi.
En bra idé, i och för sig. Just efter alla dessa förlorade år, då ”de stora ideologierna” dödförklarades i och med den europeiska kommunismens kapsejsande, behövs verkligen en marxistisk renässans.
Boken inleds, något oväntat, med en text av Svante Nordin från 1978. Sen följer några kortare texter som dokumenterar det seminarium som CMS Lund arrangerade våren 2003. Och dessa visar mest att det kanske inte var särskilt klokt att samla just Ingvar Johansson, Svante Nordin och Sven Eric Liedman för att fira ett marxistiskt jubileum. Resultatet är nämligen en ganska bakåtvänd, för att inte säga mossig, textsamling. Två av författarna skriver mest om varför de hade fel när de var unga. Ingvar Johansson, på 1970-talet en brinnande förespråkare för planekonomiska lösningar, ägnar sålunda sitt spaltutrymme åt att jaga de planekomiska spöken som hemsökte VPK:s kongresser på 1980-talet. Idag definitivt inte särskilt spännande att läsa.
Svante Nordin talar öppet om ”marxismens fall” och förvandlar i förbigående ingen mindre än Antonio Gramsci till icke-marxist.
Sven-Eric Liedman slutligen, tuggar på sin gamla tes om att ”marxismen” i själva verket är Engels förvanskning av Karl Marx frihetliga och öppna, jo nästintill postmodernt relativistiska, tankevärld. Något som man har hört förr.
En liten ljusstrimma ges av Stefan Jonssons engagerade försök att sammanfatta marxismens reellt existerande betydelse för dagens samhällsvetenskap.
Låt oss avsluta med att citera honom: ”Att kapitalismen är stark betyder därför inte att marxismen skulle ha förlorat sin betydelse, utan tvärtom att dess grundläggande teser är mer giltiga än någonsin.”
