Regeringen och samarbetspartierna enades på måndagskvällen om vårbudgeten, efter att vänsterpartiet överraskande sagt nej till regeringens förslag på söndagskvällen. Stötestenen var vänsterpartiets krav på ett siffersatt belopp – sju miljarder kronor – till kommunerna under de närmsta två åren.
– Motståndet från regeringen och miljöpartiet och regeringen var för starkt, säger Pernilla Zethraeus, vänsterpartiets partisekreterare.
Istället för en utfästelse om två miljarder nästa år och fem miljarder 2007, fick vänsterpartiet igenom att finansplanen ska innehålla en mindre konkret skrivelse. Enligt den utlovar regeringen mer pengar till kommunerna under de närmsta åren, och att beslut om summan ska tas i höst.
För vänsterpartiet är skrivelsen viktig, för att kommunerna ska känna ekonomisk trygghet på lång sikt. Man hoppas att den ska stävja den utbredda tendensen att ”hålla i pengarna” i händelse av framtida åtstramningar.
– Det är väldigt viktigt att kommunerna får en signal om att de ska få pengar så att de kan planera därefter, framhåller Zethraeus.
Mer pengar till kommunerna betyder i sig mer pengar till kvinnor. Men vänsterpartiet krävde också en konkret plan för att utjämna löneskillnaderna mellan kvinnor och män inom kommunsektorn. Kravet antogs och innebär bland annat att regeringen och samarbetspartierna ska starta samtal med Sveriges kommuner och landsting om hur löneskillnaderna ska upphävas.
Feministisk budget
– Förut har det funnits en massa stolta deklarationer utan att någonting hänt, men nu börjar det skapas verkliga förutsättningar för förändring, säger Pernilla Zethraeus.
Men vad är det som garanterar att dessa ”samtal” kommer att leda till förändring?
– För att få bort löneskillnaderna krävs för det första ekonomiska förutsättningar och för det andra politisk insikt, och nu finns båda inskrivna i budgetplanen. Och att vi startar den här processen med arbetsgivarna är en viktig markering. Arbetsgivarna är en otroligt viktig faktor i en förändring.
Budgetförhandlingarna hade överlag en stark feministisk prägel. Miljöpartiet och vänsterpartiet fick igenom sitt krav på statliga pengar till landets ideellt drivna kvinnojourer. Nu reserveras 135 miljoner kronor per år av statsbudgeten till kvinnojourerna, jämställdhetsombudsmannen och Rikskvinnocentrum i Uppsala.
Har den tydliga feministiska fokuseringen något med Feministiskt initiativ att göra?
– Vi har drivit dessa krav väldigt länge. Vi gick till val på kravet om höjda kvinnolöner och stöd till våldsutsatta kvinnor. Och vi lämnade in dessa krav inför budgetförhandlingarna för flera veckor sedan, och då var inte Feministiskt initiativs presskonferens känd.
Lena Gunnarsson