– Den illegala avlyssningen av berömda människor sägs vara Rupert Murdochs Watergate. Men är det brottet för vilken Murdoch borde bli känd? frågar John Pilger i New Statesman.
John Pilger, som likt Murdoch kommer från Australien, kallar sitt hemland för världens första murdochracy, där förtal genom media betyder makt. Murdoch behärskar 70 procent av de stora tidningarna. Enligt Pilger är Murdochs mest envisa och obehagliga kampanj den mot aboriginfolket, det av världens 90 ursprungsfolk som har kortast förväntad livslängd.
Ofta rasistiska inslag
Bakgrunden är att många av de naturresurser (uran, guld, järn, olja och naturgas) som finns i Australien återfinns i aboriginland. När Australiens dåvarande premiärminister Gough Whitlam 1975 försökte få igenom en lagstiftning som gav dem rätten till sitt land angrep, enligt Pilger, Murdoch-pressen honom vildsint. I det som närmast kan betecknas som en statskupp fick Whitlam avgå. Upprörda journalister brände Murdochs tidning Australian på gatorna. Murdoch-pressen har efter det varit plattformen för angrepp på ursprungsbefolkningen, där högerjournalister talat om att den vita befolkningen skulle vara utsatt för ”liberal rasism”.
Nu verkar krisen i Murdochs imperium sprida sig också till USA, där han numera är medborgare. FBI har börjat undersöka om Murdochs press har hackat röstmeddelande från offer för 9/11-attackerna 2001. Dessutom försöker aktivister få till en stämning av Murdochs moderbolag News Corps för mutbrotten i Storbritannien, eftersom bolaget är amerikanskt.
Aktivistgruppen Colors of Change genomförde dessutom en manifestation utanför Murdochs hem i USA. Förutom avlyssningen protesterar man mot de rasistiska tongångarna i Murdochs reaktionära TV-kanal Fox News.
– Rupert Murdoch gör vad som helst för profiten, från att spela på rasism på Fox News till att avlyssna telefoner för att vinna läsare och tittare, säger Rashad Robinson en av ledarna för gruppen när han förklarar manifestationen.
I en annan aktion ville man att kanalen skulle avskeda programledaren Glenn Beck som har anklagat president Obama för att vara rasist med ett djupgående hat mot vita människor. Colors of Change fick 285 000 personer att uppmana annonsörer att inte stötta hans program. I efterspelet har Beck nu blivit avskedad.
Det är också Fox News som den uppmärksammade TV-journalisten Amy Goodman lyfter fram i sin kritik av Murdoch. Hon berättar att det har läckt dokument där toppchefer inom Fox News uppmanar redaktionerna att förbinda president Obama med marxism och socialism, smutskasta hans förslag om sjukvårdsreform och sprida skepsis kring växthuseffekten.
Murdoch inskränker sig inte till detta. Inför valet till den amerikanska kongressen 2010 donerade han en miljon dollar till Republican Governors Association, en grupp som stöttat de mest bakåtsträvande kandidaterna bland republikanerna.
I Storbritannien har Murdoch samarbetat med alla premiärministrar sedan Thatcher. Tillsammans med henne knäckte han fackföreningsrörelsen, Blairs marsch åt höger stöttade han entusiastiskt, liksom deltagandet i kriget mot Irak, där alla hans 600 tidningar runt världen deltog i kampanjen. Den anses ha varit avgörande för Storbritanniens deltagande i kriget.
Samarbetet har byggt lika mycket på fruktan som gemensamma intressen, det har varit en etablerad sanning i Storbritannien att man förlorar om man går emot Murdoch. Det spekuleras också om hemliga uppgifter om politiker i tidningarnas arkiv, men nu verkar det som om proppen gått ur och alla vågar vända sig mot den man fruktat.
Bedömare ser nu en åldrande mogul som inte klarar av att försvara sig, med en son som inte klarar av att bära upp manteln. I Australien har staden Sydney bestämt sig för att byta orden ”den europeiska ankomsten” till ”invasionen” i historieskrivningen. I USA verkar Fox News plocka bort Glenn Beck efter påtryckningarna. Kanske börjar Murdochs imperium så sakta vittra bort. Men innebär det att vi kan andas ut?
Förbättring inte given
Synbarligen har Labour-oppositionen stärkts av det som hänt och partiledaren Ed Miliband var på offensiven i en intervju med the Times i lördags. Han menade att de gångna veckorna lärt ut en läxa.
– Farorna med att koncentrera för mycket makt på några få händer bör leda till förändringar, inte bara inom media.
John Pilger är mycket mer tveksam om något verkligen förändrats. I sin krönika menar han att det brittiska systemet med elitens monopol över media inte bara baserar sig på Murdoch utan på hela medielandskapet där The Guardian och BBC också ingår, i en form av mediernas monokultur.
– De sätter agendan för vad som är ”nyheter”, bestämmer vad som är acceptabel politik, upprätthåller fiktionen om olika politiska partier, normaliserar impopulära krig och bevarar gränsen för ”yttrandefrihet”. Denna kultur kommer bara att stärkas av föreställningen att ett ruttet äpple rensats bort.
