För det första får inte riksdag och regering försöka påverka riksbankschefen. Enligt EG-fördraget har de förbundit sig att ”respektera denna princip”. Likaså är bankmännen förbjudna ”att begära eller ta emot instruktioner” från parlament, regeringar och de andra EU-organen (artikel 108 i EG-fördraget).
När en belgisk finansminister 2001 krävde att ECB skulle sänka räntan utbrast ECB-chefen Wim Duisenberg: ”Jag hör, men jag lyssnar inte.”
För det andra sitter inte de nationella bankcheferna i ECB-rådet som representanter för sina länder, utan de representerar unionen i sin helhet och är förbjudna att se till nationella intressen. Lars Heikensten, som idag är chef för Riksbanken, skulle inte vara Sveriges man i den europeiska centralbanken, han skulle vara den europeiska centralbankens man i Sverige. Och Riksbanken blir ett avdelningskontor till huvudkontoret i Frankfurt.
För det tredje är inte Lars Heikensten garanterad att alltid få vara med rösta om räntan i ECB. EU-toppmötet i Bryssel i mars i år enades om nya röstningsregler för ECB-rådet. I rådet sitter idag de tolv euroländernas centralbankschefer. De beslutar om räntesänkningar och räntehöjningar tillsammans med de sex ledamöterna i ECB:s direktion.
Principen är en person en röst. Men när antalet euroländer blir 16 eller fler begränsas centralbankschefernas röster till 15.
Länderna formeras i två grupper där de fem största länderna får fyra röster, de övriga rösterna fördelas mellan de övriga länderna.
Det innebär att rösträtten ska rotera mellan länderna och inträffa oftare för de större länderna. När antalet euroländer överstiger 22 formeras länderna i tre grupper. Exempelvis får Tyskland delta i 80 procent av omröstningarna, Sverige i 57 procent och Rumänien bara i 33 procent.
Röstreglerna sträcker sig till ett EMU med 28 medlemmar, det vill säga med Sverige, Storbritannien, de tio kandidatländer som blir med i EU nästa år samt Rumänien, Bulgarien och Turkiet.
”Det blir allt mer uppenbart att små länder kommer att få en mer statistbetonad roll”, kommenterar näringsminister Leif Pagrotsky (Dagens Industri 21 februari 2002).