När jag var ung gick jag ibland ut på stan för att jag hoppades och träffa någon, företrädesvis flickor. Det hade kanske gått i en mindre stad, men det fungerade inte i Stockholm, i varje fall inte för mig. Där träffade jag aldrig någon – flickorna fick jag söka på andra håll. Det var en illusion att man kunde hitta flickor ute på stan.
En annan illusion är att man kan läsa kvällstidningar för att följa med i världen. Eller läsa goda böcker för att få god språkkänsla.
Eller att läsa vissa tidningars recept om snabb och lättlagad mat – man börjar läsa receptet och tar inte varning av den långa listan över ingredienser, och stannar upp vid jalapeno, och sedan är det en kruka basilika och så färsk riven ingefära, och man inser ännu en gång att den enda både goda och lättlagade maten är spaghetti med ketchup.
Vad jag vill säga med dessa exempel är att människor är optimister och deras liv fulla av myter, särskilt om man har ambition att vara trendig.
Särskilt bantningsvärlden, precis som religionen, vilket inte är konstigt, för delvis har bantningsvärlden efterträtt den religiösa världen. Möjligheten att banta framgångsrikt är en seglivad illusion. Folk som anser att de är för tjocka, vilket de flesta kvinnor som anser det inte är, köper tidningar med bantningstips fast det bara finns ett sätt att gå ner i vikt – äta mindre.
En annan myt är att man ser mycket när man åker bil ute på landet. I själva verket ser man mest vägar och granar, och vägarna utgör en ytterst liten del av Sverige, till skillnad från granarna.
Man ser mer från tågfönster, eftersom tågen går på en upphöjd banvall och man inte sitter nersjunken som i en bil, och eftersom spårområdena är smalare än vägområdena. Därmed kommer man närmre omgivningen.
Ytterligare en myt är att politiska utspel påverkar väljarna. Aha! brukar valforskarna säga (de bor av någon anledning i Göteborg, vilket kanske förklarar en del). Att sossarna gick tillbaka två procentenheten beror på deras utspel om arbetsgivaravgiften.
Vadå för utspel? säger folk. Det har vi inte hört talas om.
Och så säger de att KD tappat väljare på grund av sitt motstånd mot enkönade bröllop, fast det är betydligt fler svenskar som är mot enkönade bröllop än som håller på KD. Det kanske är så att väljarna inte gillar Mats Odell, han verkar så stöddig.
Förr trodde man på tecken i naturen och om ett visst tecken tydde på att det skulle bli en sommar med lagom mycket regn blev bönderna glada och levde en tid i den illusionen, tills torkan slog till.
Och är man religiös kan man åka till Lourdes och hoppas bli botad, och liksom med andra mirakelmetoder kan det faktiskt fungera, för då slås kanske immunförsvaret på.
Fast i längden påverkas nog väljarna i alla fall av den politik som politikerna för, och inte bara hur de uppför sig.