Nyligen presenterade Socialdemokraterna en motion om skärpta regler för friskolor. Det viktigaste förslaget är att partiet vill införa ett veto för kommuner när det gäller nyetablering av friskolor. Detta för att hindra överetablering, som så småningom riskerar leda till konkurser och nedläggningar.
Det i sig är ett bra förslag. Men motionen tar inte upp vinstuttagen, som är själva grunden till att företag startar upp skolor trots risk för överetablering. Det finns i övrigt inget i motionen som antyder att S ifrågasätter friskolors rätt till existens eller det fria skolvalet. Det är alltså ett mycket modest förslag för att ge kommuner verktyg att hindra katastrofer som den då John Bauer-koncernen gick i konkurs och elever plötsligt stod utan skola.
Trots det blev Sveriges Friskolors riksförbunds reaktion ett pressmeddelande som närmast kan beskrivas som en larmrapport. Rubriken är ”S friskoleförslag tar ifrån föräldrar rätt att välja”. Sedan följer formuleringar som ”djupt bekymrade”, ”det fria skolvalet sätts ur spel” och till sist, en rasande anklagelse: Förslaget innebär att S ”i praktiken ansluter sig till Vänsterpartiets linje”.
Den här valrörelsen kommer att handla mycket mer om ekonomiska intressen och maktförhållanden än de föregående. Det är bra för vänstern. Men det innebär också att vi kommer få se ett näringsliv som är mer på tårna än någonsin.
Visita, bransch- och arbetsgivarorganisation för besöksnäringen, har lanserat ”Dubbelstöten” som i princip går ut på att berätta om hur hemskt allt kommer bli om restaurangmomsen och arbetsgivaravgiften för unga återställs vid ett regeringsskifte.
Redan 2012 startade Svenskt Näringsliv lite i skymundan det tvååriga programmet ”Stärk kvaliteten i välfärdssektorn”, som de själva beskrev som ”den största satsningen sedan motståndet mot löntagarfonderna”. Det är inte en vågad gissning att mycket av resurserna har lagts på frågan om vinster i välfärden inför Socialdemokraternas kongress för något år sedan och inför riksdagsvalet i höst.
Exakt vilka utspel och kampanjer från näringslivet som kommer att ske mellan nu och slutet av september vet vi inte. Men vänstern kan ställa in sig på att de kommer att ske.
Det är inte konstigt heller. Det är enorma vinstintressen som står på spel. En granskning som SVT gjorde i höstas visar att ägarna till John Bauers skolkoncern tjänade 250 miljoner kronor på att sälja skolorna till ett bolag de själva ägde. Bara för att ta ett exempel. Självklart kommer företag, arbetsgivarorganisationer och enskilda personer med de ekonomiska musklerna att göra vad de kan för att stoppa även mycket försiktiga regleringar av deras bransch.
Det viktiga är att komma ihåg att vi har olika intressen. Det är åtta gånger större chans att en elev på en kommunal gymnasieskola med behov av stöd får tillgång till specialpedagogiska insatser än en elev på en friskola. I vinstdrivna friskolor är lärartätheten lägre än i både kommunala skolor och icke vinstdrivna friskolor. Dessutom är friskolor sämst på att ha behöriga lärare. Dessa fakta tål att upprepas många gånger inför valet.
