Höstsolen flödar över Köpenhamn, cyklisterna väller fram i maklig takt på de breda cykelbanorna. På Ströget flanerar och shoppar danskarna till synes obekymrat. Men Danmark är i kris, ekonomin står stilla och arbetslösheten ligger stilla på en hög nivå, trots att den socialdemokratiska regeringen, som tillträdde för ett år, sedan lovade sänka den.
Chefsekonom Anita Vium tar emot med ett vänligt danskt smil i fackföreningen 3F:s moderna kontor mitt i Köpenhamn. Men när vi sätter oss ner vid det stora ljusa sammanträdesbordet är det mest bekymmer hon för fram. Danmark har förlorat 200 000 jobb under krisen och det slår hårdast mot 3F som organiserar en bred grupp anställda inom privat verksamhet, oftast lågutbildade. Hela 11,5 procent av medlemmarna är nu arbetslösa mot 6,2 procent på hela arbetsmarknaden.
– Vi har en socialdemokratisk regering i Danmark som har tillväxt och jobbskapande som fokus. På plussidan kan man se att de tagit olika initiativ för jobb. På andra sidan lyder Danmark under EU-reglerna, när den ekonomiska krisen startade såg det ut som om vi överskred reglerna i stabilitetspakten om högst tre procents underskott i budgeten.
Offentliga nedskärningar
Anita Vium menar att den föregående borgerliga regeringen i det läget gärna såg att EU krävde att Danmark skar ner de offentliga utgifterna. Eftersom landet ansågs ha en ganska stabil ekonomi verkade det först som om man skulle slippa, men då tog regeringen kontakt med EU-kommissionen som plötsligt ställde hårda krav.
– Vi borde förhandla oss bort från den begränsningen som gör det svårt att föra en expansiv ekonomisk politik.
Röda kontakter
Medan den danska exportindustrin har börjat återhämta sig står den inhemska konsumtionen stilla och den offentliga sektorn börjar skära ner.
Anita, som nu är 41 år, kommer inte att kunna gå i pension förrän hon är 70. Det är en av de nedskärningar den förra regeringen gjorde, liksom man sänkte tiden i a-kassa från fyra till två år. Det blev också mycket svårare att kvalificera sig för en ny period. Men hon är också tveksam till den skatteomläggning den socialdemokratiska regeringen genomförde tidigare under året.
– Våra medlemmar fick visserligen mindre skatt, men det finansierades genom att skära ned på a-kassa, pensioner och socialbidrag. Skillnaderna mellan dem som har och inte har blev större.
Det finns fortfarande mycket kontakter mellan facket och Socialdemokratin, fast mindre än i Sverige, säger hon. Socialistiskt Folkeparti (SF) har man också kontakter med, främst den del Anita kallar ”den röda delen”, inte så mycket ”den gröna”. Fyra av Enhedslistens tolv ledamöter i Folketinget är aktiva i 3F och med dem är kontakterna naturligtvis bra.
Det danska folketinget är en ganska dyster grå byggnad där entrén just håller på att byggas om. Per Clausen som är ordförande i Enhetslistans folketingsgrupp för mig genom oändliga korridorer som nästan påminner om Kastrups flygplats till sitt arbetsrum. Hans bild av Danmark är lika mörk som Anitas, andra kvartalet 2012 var det till och med en negativ tillväxt i ekonomin. Mest oroar han sig för de 20 000 som snart tvingas ut från arbetslöshetsersättningen.
Just nu förhandlar partiet med regeringen om den så kallade finansloven, budgeten för nästa år. Parterna står långt ifrån varandra, det finns några punkter Enhedslisten inte vill kompromissa på.
– Vi accepterar inte att folk faller ut från arbetslöshetsförsäkringen med mindre att de får erbjudande om ett arbete. Vi måste också förbättra för de grupper som fick det sämre genom skatteomläggningen. Det är för närvarande en stor skillnad mellan det som är regeringens förslag och vårt.
Det andra vänsterpartiet, SF, sitter med i regeringen och tidigare under året har tonen varit frän mellan dem och Enhedslisten om de sociala nedskärningarna. Per Clausen verkar inte vilja polemisera så mycket mot SF utan det är de socialdemokratiska sveken mot nedskärningarna han angriper. Hur kan ett arbetarparti föra en politik som går ut på att pressa ut folk på arbetsmarknaden, när det är hög arbetslöshet?, frågar han.
”SF har lidit”
– SF har verkligen lidit av att sitta i regeringen. De har ju gått från 20 procent i opinionen för något år sedan till 6 procent nu. De drabbades hårt redan innan de gick med i regeringen, eftersom folk redan då upplevde att de sålt ut sin politik. De har fått acceptera en högerinriktad ekonomisk politik och samtidigt inte lyckats få igenom så mycket av sin egen politik.
Det är enligt honom bara om fackföreningar, studentorganisationer och andra sätter tryck på regeringen som politiken kan ändras. Enhedslisten har därför ordnat ett antal ”lyttemøder” (lystningsmöten) runt Danmark med olika organisationer för att lyssna på dem hur man skulle få regeringen på rätt spår.
– Det är svårt att mobilisera mot en regering som man önskat sig, men det finns också en mycket utbredd besvikelse över att regeringen inte har levererat det man lovade.
Det viktigaste som fördes fram på mötena var just de två krav som Enhedslisten ställer inför förhandlingarna om finansloven, som måste vara slutförda senast i början av november.
De borgerligas intresse för en uppgörelse är begränsat, ett nyval i ett läge där regeringen har svagt stöd lockar. Men vill verkligen Enhedlisten fälla regeringen, vore det bättre med en högerregering?
– Vi kan inte rösta för en finanslov som är uttryck för en borgerlig politik. Men visst är det lite av chickenrace, säger Per Clausen och drar för första gången på smilbanden.
