Förra veckan granskade Flamman ja-sidans argument att den europeiska vänstern är för euron. Det visade sig att de flesta vänsterpartierna säger nej till den nyliberala utformning EMU har idag. Denna vecka följs artikeln upp med ett antal frågor till fyra vänsterledamöter i EU-parlamentet om deras syn på euron och den svenska folkomröstningen.
Pernille Frahm, Socialistisk
Folkeparti (SF), Danmark
I Sverige hotar nu ministrar och direktörer med att jobben försvinner om det blir nej i folkomröstningen, var det så i Danmark under folkomröstningen år 2000 också?
– Ja, precis likadant. Politiker och storföretag sa att det skulle kosta minst 100 000 jobb om det blev nej till euron. De sa också att ett nej skulle tvinga upp räntan, och kräva stora nedskärningar i budgeten. Men inte en enda av dessa skräckprofetior gick i uppfyllelse. Tvärt-om så fungerar den danska ekonomin riktigt bra utan euron.
Varför står SF för ett nej till EMU?
– Därför att EMU är ett låst nyliberalt ekonomiskt system. EMU fungerar dåligt, för det tar ingen hänsyn till de stora skillnader som råder mellan de olika länderna. Systemet utvecklas till en tvångströja för de nationella ekonomierna. Dessutom leder den gemensamma valutan inte bara till en gemensam penningpolitik, utan är också en del i att skapa ett federalt EU.
Vad skulle ett svensk nej betyda för er Danmark?
– Mycket. Jag hoppas verkligen att det blir nej i Sverige, det stärker också det danska nej:et. Om det blir ja däremot, så kommer EMU–anhängarna att kräva en ny omröstning i Danmark snarast möjligt.
Är de olika uppfattningarna om euron ett problem för vänstern i EU–parlamentet?
–Nej, det tycker inte jag. I den förenade vänstergruppen är vi ju eniga i den viktigaste frågan, i motståndet mot den aktuella ekonomiska politiken där det inte tas hänsyn till arbetslösheten, miljön och de sociala frågorna.
Erik Meijer, Socialistiska Partiet (Sp), Nederländerna
Vad anser SP om euron och EMU?
– Vi var motståndare och arbetade emot EMU och Maastrichtfördraget. Inte i första hand mot en gemensam valuta, men mot EMU-strukturen. Det går inte att ha samma måttstock och regler för länder som ser så olika ut. Stabilitetspakten är värst, eftersom den slår mot ländernas sociala satsningar. Som EMU fungerar idag utgör den ett hot mot den offentliga sektorn. Nederländerna påverkas särskilt av den tyska ekonomin, och nu börjar vi känna av den tyska nedgången, även om vår situation ännu inte är lika allvarlig.
Hur arbetar ni mot EMU idag?
– Idag är den gemensamma valutan en realitet hos oss. De flesta människor i Nederländerna har accepterat euron, även om prishöjningar som följde de första månaderna väckte missnöje. Det viktigaste nu för hela EU-vänstern är att få en ändring av stabilitetspakten. Nyligen föreslog den franska regeringen att de nationella försvarsutgifterna skulle lämnas utanför stabilitetspaktens beräkningar av de offentliga utgifterna. Det är ett dåligt förslag. Då vore det till exempel bättre att låta utbildningskostnaderna få det undantaget.
Vad säger du om den svenska vänsterns arbete för ett nej till euron?
– Jag hoppas de vinner. Ett nej vore positivt. Men det är stor skillnad melan Sverige och Nederländerna. Vi ligger mitt i EU, har alltid varit med och har en EU-positiv befolkning. Sverige är relativt ny medlem, och ligger geografiskt annorlunda och svenskarna är den mest EU-kritiska befolkningen i unionen. Dessutom har Sverige en stark välfärdsstat, så om man säger nej är det fullt förståeligt.
Pedro Marset, Enad Vänster (IU), Spanien
Hur ser ni i den spanska vänstern på euron?
– Vi är för EU. Vi är för att ge EU-parlamentet en starkare lagstiftande roll och vi är för en gemensam valuta. Men vi vänder oss emot både tidpunkten för eurons införande och emot de regler som styr EMU. Euron har införts alltför snabbt. Man borde först sökt harmonisera de olika länderna och regionernas ekonomiska strukturer under kanske 10 – 15 år innan valutan infördes. Idag blir därför konsekvensen att de rika länderna och regionerna blir rikare, medan de fattiga blir fattigare. I min egen region Murcia är en arbetares medellön hälften av vad den är i Barcelona och Madrid. Det leder bland annat till att spanska arbetare flyttar dit, och att marockanska invandrare kommer till de låga lönernas Murcia.
– Andra problem är de nyliberala Maastrichtkriterierna som styr EMU och den Europeiska centralbankens enorma maktkoncentration. Vare sig nationella regeringar eller nationella och EU:s parlament kan påverka ECB:s beslut.
Förstår du att den svenska vänstern arbetar för ett nej till EMU i folkomröstningen?
– Ja, det gör jag. Jag är också emot euron som den ser ut idag. Sverige är också ett litet land som kan drabbas hårt av eurons verkningar. Samtidigt menar jag att euron är en detalj i det stora ekonomiska sammanhanget.
– Också om Sverige står utanför euron så påverkas den svenska ekonomin starkt av allt som sker i EU:s euro-zon. Precis som Norge och Schweiz i princip ingår i EU:s ekonomi utan att ens vara medlemmar i EU.
Kan vänstern i EU arbeta tillsammans trots olika analyser av EU och en gemensam valuta?
– Erfarenheten av arbetet i GUE/NGL–gruppen i EU–parlamentet visar att vänstern i EU har mer som förenar än det som skiljer. Den nordiska vänstern och de franska kommunisterna gör en annan analys av EU än oss, men vi arbetar gemensamt för demokratin, välfärden och arbetarnas rättigheter, mot nyliberalismen. Klass-intressena är till sist alltid det avgörande.
Francis Wurtz, ordförande
i förenade vänstergruppen (GUE/NGL) i EU–parlamentet.
Du tillhör franska kommunistpartiet, varför tog ni ställning mot eurons införande?
– Vi är inte motståndare till ett starkt valuta samarbete. Men vi var emot införandet av en gemensam valuta. Vi försvarade de nationella valutornas existens som en del av den demokratiska nationella suveräniteten.
– Den gemensamma valutan bygger på regelverk som förbjuder den Europeiska centralbankens (ECB) styrelse att rådslå med de demokratiskt valda. ECB måste kunna kontrolleras demokratiskt. ECB:s uppdrag kan inte längre enbart vara prisstabilitet. Det krävs nya målsättningar som lyfter fram till exempel sysselsättning och utbildning.
Varför har GUE/NGL-gruppen intagit en kritisk inställning till EMU?
– Alla vänsterpartier, oavsett man är för eller mot EU, kan enas i sitt motstånd till det nyliberala regler som styr EMU och euron. Vi kan alltså ha olika utgångspunkter, men kan enas i vårt motstånd till ett nyliberalt Europa.
Skulle en svensk nej-seger fungera positivt i detta sammanhang?
– För det första så måste vi acceptera att alla länder är olika. Den respekten innebär att EU, men också vi inom den europeiska vänstern, måste respektera varje nationellt demokratiskt beslut.
– För det andra måste vi skapa ett EU som lyssnar till folken. För att lyckas med detta krävs det idag starka radikala uttryck som protesterar mot den nuvarande utvecklingen. Dessa uttryck kan aldrig skapas inom EU:s institutioner, utan enbart i samhället och av folken. Det handlar om att visa viljan till förändring, viljan till att reorientera hela EU.
– Jag är personligen för varje uttryck och rörelse som kan bidra till en progressiv, ickepopulistisk förändring av EU:s nuvarande politik. Ett svenskt nej till EMU skulle vara ett sådant bidrag.
