Han var säkerligen Sveriges roligaste poet. Och av de sista dialektpoeterna.

Nicke, som egentligen hette Nils-Erik, var bland de första arbetarpojkarna i sina trakter som fick ta studenten och läsa vid universitetet. Mötet med den ”fina”, bildade världen satte för alltid djupa spår hos honom, och på ett sätt kan hela hans diktning karaktäriseras som en revansch och ett sätt att återupprätta språket och kulturen från den miljö av skogsarbetare och torpare som han kom från.

Nicke var världsberömd i Ångermanland, men några av hans alster har letat sig ut över hela Sverige. Som uttrycket ”Lägg straffen du,/Nils Eric,/som ha tege student’n”. Hämtat från dikten ”Lagledarn”, den som slutar lakoniskt med orden: ”Iblann feck bussförarn/spela vänsterytter./Han va int sämst.”

Ett dussin böcker hann han med, den sista Åtabak kom så sent som i höstas.