Det var Storbritanniens och Irlands regeringar som hade bjudit in till mötet där företrädare för alla viktiga politiska partier på Nordirland deltog. Även protestantiska DUP, ledda av pastor Ian Paisley, deltog och var inte, som tidigare, helt avvisande till en uppgörelse som i praktiken kommer att leda till att de får dela makten med sina historiska motståndare Sinn Fein.
De bägge regeringarna har satt press på parterna, genom att hota med att helt suspendera Nordirlands självstyre, om man inte kan komma överens inom en viss tidsram.
Det som uppnåddes i St Andrews var inget egentligt avtal, snarare ett avtal om att sluta ett avtal.
Nu ska de olika partierna söka stöd i sina organisationer för att underteckna en överenskommelse. De ska svara senast den 10 november. Om de säger ja kan de ledande ministrarna nomineras strax efter. Väljarna ska sedan ta ställning till avtalet, genom val eller folkomröstning i mars 2007.
Det nordirländska självstyret, och därmed fredsprocessen, gick i stå 2002 i samband med en avlyssningsskandal i det regionala parlamentet.
Storbritannien och protestanterna anklagade Sinn Fein för olaglig avlyssning. Efter skandalen har dock den efterföljande rättsprocessen kollapsat i brist på bevis och det har avslöjats att en ledande Sinn Fein-företrädare som var indragen, Dennis Donaldson, var brittisk agent. Sinn Fein ser hela skandalen arrangerad av britterna. Sedan dess har IRA, som kopplas till Sinn Fein, deklarerat att man helt har övergett den väpnade kampen och gjort sig av med sina vapen. Detta har nyligen bekräftats av en oberoende kommission. I och med dessa händelser har de huvudargument, som DUP anfört mot självstyret, försvunnit och pressen på dem har ökat att förhandla och återupprätta självstyret. För Sinn Fein har reformer av den protestantiskt dominerade polisen varit en huvudfråga.
Ännu inget avtal
Bairbre de Brun ingick i Sinn Feins delegation i förhandlingarna i St Andrews.
Hon är en ledande företrädare för Sinn Fein sedan många år. Mellan 1999 och 2002 var hon minister med ansvar för hälsofrågor och social service i regeringen för det nordirländska självstyret. Sedan 2004 är hon invald i EU-parlamentet för Sinn Fein, vald från den norra delen av ön.
Hur ska man beskriva det som uppnåddes i St Andrews?
– Det finns ännu inget avtal. Men från alla partiledare finns en ny ton i kommentarerna. Många unionister inser att vi är i en ny situation. IRA:s beslut om avväpning och om att bara kämpa genom demokratiska fredliga medel har tagit bort de argument som var deras grund för att vägra samarbeta. För Sinn Fein är det avgörande att ett avtal inte bara kommer att återupprätta självstyret på norra Irland utan också de institutioner som ska hantera samarbetet för hela ön. Speciella ministerråd för hela ön ska hantera ett politiskt samarbete för hela Irland. Polisfrågan är viktig för oss, men vi har inte uttryckt den som absolut villkor för en uppgörelse. Polisen på Nordirland har varit helt dominerad av protestanterna och vi har sett den som en del av det brittiska förtrycket mot oss. Det finns ett flertal kopplingar mellan polisen och protestantiska paramilitara grupper som har begått en rad övergrepp. Vi vill att polisen reformeras och styrs från Nordirland för att vi ska kunna accepera den och sätta oss i polisens styrelser.
Den irländska republiken har haft en mycket stark ekonomisk utveckling med stora investeringar, ökad levnadsstandard och fallande arbetslöshet. Vilken betydelse har det för fredsprocessen?
Problem i norr
– Utan tvekat har det påverkat unionisterna. De har ofta sett sig som överlägsna irländarna bara för att de ser sig som britter. Denna bild blir allt svårare att upprätthålla när repubilken utvecklas så starkt medan de ekonomiska problemen och arbetslösheten dominerar i norr. Näringslivet i norr utvecklas dåligt och det domineras av offentlig sektor. Företrädare for näringslivet där inser att fred, självstyre och en integrering med den framgångsrika ekonomin i syd är vägen till utveckling. Det innebar att protestanter i näringslivet får allt svårare att stödja DUP:s vägran att samarbeta.
Sinn Fein har haft stora framgångar och vuxit kraftigt såval på norra som södra Irland de senaste åren. I andra länder beskrivs Sinn Fein ofta främst som ett nationalistiskt parti. Men ser ni er själva också som socialister?
– Sinn Fein ar ett demokratiskt, socialistiskt, republikanskt parti. Skillnaden är att vi också får kämpa mot en kolonial historia och för att de olika delarna av Irland ska förenas. Det ar viktigt att skilja mellan nationsbyggande och nationalism, vi är fortfaranade i en process av nationsbyggande. Vi känner oss hemma i vänstern och när vi anslöt oss till vänstergruppen i EU-parlamentet så var det för att det stämde bäst överens med vår politik.
Massiv invandring
En effekt av uppsvinget i republiken Irlands ekonomi är en massiv invandring. Förr var Irland ett land som man nu utvandande ifrån, nu arbetar hundratusentals unga från främst Polen och Baltikum i landet. De utgör idag en stor del av landets arbetarklass. Når de fackliga och politiska organisationerna dem?
– De unga på Irland, oavsett om de är invandrare eller inte, organiserar sig i mycket lägre grad än tidigare generationer. Facket försöker verkligen nå immigranterna, men det är inte säkert att de kommer att lyckas.
– Vi arbetar hårt för deras rättigheter som minimilöner och socialt skydd och mot exploatering av dem. Irländare har alltid tvingats utvandra till andra delar av världen, jag tycker att det borde ha lärt oss mer för att förstå dagens invandrare till Irland.
