En majoritet i norska Stortinget, inklusive Arbeiderpartiet, har röstat igenom ett nytt lagpaket som ska bemöta droganvändare med lägre straff och mer hjälp. ”Även i Sverige är S den största nöten att knäcka”, säger Karin Rågsjö (V) – som tycker att reformen kunde ha gått längre.
I förra veckan röstade fyra norska partier – Høyre, Sosialistisk Venstreparti (SV), socialliberala Venstre och socialdemokratiska Arbeiderpartiet – för en ny ”rusreform”.
– Vi har länge varit en del partier i Stortinget som jobbat för en avkriminalisering av mindre mängder narkotika, säger Torgeir Knag Fylkesnes (bilden), SV:s rättspolitiska talesperson, till Flamman.
Läs direkt. Bli prenumerant!
Få tillgång till alla artiklar och exklusiva poddavsnitt. Varje torsdag får du dessutom veckans nummer i din mejlkorg eller brevlåda.
Är du redan prenumerant? Logga in
Droger är fortsatt illegala, men omyndiga personer kommer inte längre att straffas för narkotikabrott, utan hänvisas till en ”rådgivningsenhet”. Polisen ska avstå från att beslagta små mängder droger från de med beroendeproblem, och straffen begränsas till låga böter. Samtidigt utreds en separat ”samaritlag”, som innebär straffrihet för alla som ber om hjälp med sitt bruk.
– Vi ska sluta använda polisresurser för att trakassera drogberoende och i stället möta dem med hälsa och välfärd. Polisen kan fokusera på logistiken och försäljningen, säger Torgeir Knag Fylkesnes.
Utöver de tidigare nämnda partierna får reformen även stöd av De gröna och kommunistiska Rødt. Men ett block bestående av Fremskrittspartiet, Senterpartiet och Kristelig Folkeparti är alla starkt emot lagpaketet. Konflikten har också skurit rakt genom Arbeiderpartiet, där en tredjedel av partiet velat avkriminalisera, medan två tredjedelar varit emot.
Karin Rågsjö (bilden), Vänsterpartiets talesperson för hälso- och sjukvårdspolitik, har gjort sig känd som en stridbar debattör i narkotikafrågor. Hon beskriver den nya lagen som ”i flera avseenden bättre än svensk lagstiftning”.
– De har i alla fall vågat lyfta på stenar och utreda det här. Vänsterpartiet vill att Sverige först och främst gör detta, och sedan att personer med små mängder narkotika på sig inte ska straffas utan få hjälp, säger hon.
– I stället borde vi fokusera högre upp i hierarkin. Kriminaliseringen av eget bruk har inte minskat antalet brukare eller dödsfall. Det är ”kriget mot drogerna” som går igen.
Enligt henne är ”den största nöten att knäcka” de svenska Socialdemokraterna.
– De har haft samma politik år ut och år in, och tittar tyvärr fortfarande inte på forskning runt det här. Det finns ett moraltänk kring den här frågan, och Nils Bejerots tankar svävar fortfarande som ett stort moln över samhället. Folkhälsomyndigheten, Socialstyrelsen och SKR vill alla utreda det här, fortsätter hon.
Hon ser den norska reformen som ”något av en tillbakagång” från det ursprungliga norska förslaget som förespråkade full avkriminalisering. Torgeir beskriver det som en ”lightversion” eller ”nedkriminalisering” av det tidigare förslaget.
Kriminaliseringen av eget bruk har inte minskat antalet brukare eller dödsfall.
Peter Moilanen, chef för Narkotikapolitiskt center (NPC) som jobbar för en ”human och restriktiv narkotikapolitik”, ser överenskommelsen som ”i grunden positiv”.
”Samtidigt är det positivt att de inte vill införa en generell avkriminalisering, även om det återstår att analysera helheten”, skriver han till Flamman.
Kriminalisering ”fyller sitt syfte” enligt honom – att färre börjar använda droger, och att de som väl börjat får stöd att sluta. Han är däremot positiv till att ta bort bötesstraff för beroende, då det i det läget “inte hjälper”. Jessica Vikberg, ordförande för Riksförbundet för ett narkotikafritt samhälle (RNS), är mer skeptisk. Hon anser att behandling och vård alltid bör villkoras, ”i alla fall lite”, och ”självklart måste knytas ihop med repression”.
– Vi ska rädda liv, men är också skyldiga människor ett värdigt liv. Och det är det inte, om du vaknar varje morgon och ska planera nästa drog. Det är inte för att jag vill vara hård, utan för att jag vill vara snäll mot människor, säger hon.
– Man pratar om ”värdighet” med reformer som de i Norge och Danmark, men man måste också hjälpa människor på rätt sätt. Jag tycker inte det hjälper människor att låta dem tro att det inte finns ett liv utan droger. Det kan vara svårt och kostsamt, men vi får aldrig ge upp de här människorna eller deras anhöriga.
Hon ser Norges nya ruslag som en del av en större rörelse mot liberaliserad narkotikapolitik.
– Danmark är ju Danmark, du vet. När jag var där förr på tjänsteresa bjöds det på huttar hit och dit, de har haft Christiania och allt. Jag är mer förvånad av att Norge tagit de stegen, och nu även Tyskland. Vi är omringade, det är bara att inse.
– Och då tänker jag: tack gode gud att vi har så vettiga politiker i Sverige. Men vem vet vad som händer nu, den unga generationen har ju en annan syn.
Flamman har sökt Arbeiderpartiet och svenska Socialdemokraterna.
