Under EU-toppmötet den 17-18 juni i Bryssel ska förhandlingarna om konstitutionsförslaget återupptas. Konstitutionen har arbetats fram under en forcerad process och är mycket kontroversiell till sitt innehåll. Nätverket för EU-kritik i Stockholms län kräver folkomröstning om förslaget.
Det liggande konstitutionsförslaget stod klart i juli 2003 och remissbehandlades snabbt mitt under den svenska semestern och brinnande EMU-kampanj. Redan i oktober samma år inleddes regeringskonferensen med målet att anta dokumentet under luciahelgen, men förhandlingarna strandade på grund av oenighet om det nya röstfördelningssystemet och nu siktar man in sig på ett nytt slutdatum. Från det att man beslutade ta fram förslaget till dess att det presenterades har det gått mindre än två år. Ordförandelandet Irland hoppas på att ratificerandet i respektive medlemsland kan avslutas redan under året. Den forcerade processen har gjort att svenska medborgare är relativt okunniga om vilka förändringar förslaget innebär.
Ett vanligt argument mot folkomröstning är en avdramatisering av konstitutionsförslaget med hänvisning till att det i praktiken inte innebär någon väsentlig skillnad från de tidigare fördragen. Det är förvisso sant att texten bygger på de tidigare fördragen men själva innehållet är annorlunda och man har lagt till delar som bland annat ger EU suveränitet och status som juridisk person med rätt att sluta avtal med andra länder och organisationer, som tidigare endast de nationella parlamenten haft.
I likhet med den svenska grundlagen innehåller konstitutionsförslaget medborgerliga fri- och rättigheter och ett antal andra grundläggande värderingar som en överväldigande majoritet kan vara överens om. Men EU:s demokratiskt tvivelaktiga maktstruktur slås fast och därtill upptas större delen av EU-grundlagen av en beskrivning av inriktningen för vilken politik som ska drivas. Konstitutionen blir då i sig odemokratisk, eftersom politiken reduceras till ett svårpåverkbart överstatligt förvaltningssystem, som vilar på ekonomiska och juridiska grunder. När politiken grundlagsfästs, kan inriktningen inte ändras utan att alla länder kommer överens om att ändra grundlagen, vilket torde bädda för ännu lägre valdeltagande än de katastrofalt låga siffrorna som uppnåddes i valet runtom i Europa den 10-13 juni.

EU har genomgått en omvandling från ekonomisk till politisk union sedan folkomröstningen 1994, då det var ett begränsat mellanstatligt samarbete som idag övergått till att vara ett överstatligt organ med federalistiska förtecken. Svenska medborgare förlorar inflytande i en utsträckning som många men långtifrån alla kunde förutse 1994. EU är på väg att bli en EU-stat. Parlamentet får en starkare roll, riksdagen förlorar makt, EU-domstolen får ökad makt och vi ser att målen om gemensam utrikespolitik och militarisering blir allt tydligare. Riksdagen och det svenska folket förlorar makten både över utrikes- och säkerhetspolitiken samtidigt som vi blir av med alliansfriheten i samma veva. Det slås också fast i del 1, artikel 10 att EU-lagar går före nationella lagar, även grundlagar. Antalet områden där EU kan fatta beslut som tvingar riksdagen att anpassa lagstiftningen ökar. De medborgare som omfattas av detta överstatliga organ och som ska överlämna en stor del av sitt medbestämmande borde åtminstone få säga sitt i en folkomröstning.

Debatten om EU och en eventuell folkomröstning om konstitutionsförslaget har hittills handlat om huruvida en folkomröstning över huvud taget är nödvändig. Mycket lite har yttrats om vad som egentligen står i förslaget. I detta syfte har vi nu startat ett EU-kritiskt nätverk i Stockholms län med det långsiktiga målet att lyfta diskussionen om EU till att kritiskt granska, bevaka och informera och att främja en debatt om såväl EU:s framtid som alternativ till EU. Nätverket är partipolitiskt blocköverskridande och har ett flertal sociala rörelser som medlemsorganisationer. Det prioriterade kravet vi driver tillsammans med andra liknande regionala nätverk över hela landet just nu är få till stånd en folkomröstning om konstitutionsförslaget.

Trycket för folkomröstning om konstitutionsförslaget hårdnar nu runt om i Europa. Senast fattade Belgien beslutet att hålla folkomröstning och Tjeckien, Danmark, Irland, Luxemburg, Nederländerna, Portugal, Spanien och Storbritannien har redan deklarerat att de ska folkomrösta i frågan. Ytterligare länder rankas av den europeiska folkomröstningskampanjen Democracy Inter- national som sannolika att hålla folkomröstning. Temoundersökningar visar att stödet för att ha en sådan omröstning i Sverige fördubblats sedan i höstas och nu vill en majoritet (52 procent) av svenskarna rösta om konstitutionens vara eller icke vara. Oavsett om man är för eller emot förslaget borde det vara en självklarhet att demokratiskt förankra ett förslag som har så djupa politiska inverkningar som detta konstitutionsförslag har.