Över ett år har gått sedan högerstyret i Gävleborg, bestående av SD, M, KD och det lokala Sjukvårdspartiet Gävleborg (SVG), beslutade att all offentlig primärvård i regionen skulle flyttas över till ett regionägt aktiebolag. Planen är att sjösätta reformen i början av nästa år.
– Just den här lösningen finns inte på något annat ställe. Det är en ren experimentverkstad, lite som lagen om valfrihet var i Stockholm när man införde den från början, säger Samuel Gonzalez Westling (V) (bilden).
– LOV har alltid varit ett försteg till försäkringsbaserade system, där du ska kunna betala för att gå före i köerna.
Enligt riksdagsledamoten från Hofors riskerar bolagiseringen i hemregionen Gävleborg att leda till ”en allt mer privatiserad vård där vinstintresset går före”, och en bolagsstyrelse som politikerna kommer kunna skylla ifrån sig ansvaret för brister på.
Förslaget i Gävleborg röstades igenom med minsta möjliga majoritet – en enda röst – och har sedan dess mött kritik från LO och fler riksdagspolitiker. Regionens vårdanställda har uttryckt oro inför en process som fortfarande omges av många frågetecken, och anses ha gått för fort fram.
– Man stressar fram ett beslut som påverkar väldigt många, för att leva upp till en egen politisk ambition, menar bolagiseringsmotståndaren och regionrådet Magnus Svensson (C).
Centerpartiet sade aldrig ”tvärnej” till förslaget, men är en del av den opposition som från första början ställt frågor om ekonomin. I en rapport från oppositionen om bolagiseringens pris beräknar man etableringskostnader på 12 miljoner, samt löpande årliga utgifter på hela 120 miljoner, som man menar är ”direkta följder av att vården placeras i bolagsform”.
Regionråd Jennie Forsblom (KD) (bilden) ifrågasätter dock hur oppositionen räknat, bland annat att man ”satt en peng” på tjänstepersoner som redan är anställda.
– Det finns såklart en projektkostnad för att bilda bolag, men att räkna så blir märkligt. Den personalen finns ju redan med i våra kostnader för att vara en region, menar hon.
Ökad närhet mellan ledningen och vårdarbetarna lyfter hon fram som ett av de främsta målen med bolagiseringen, samt att man vill få bättre koll på ekonomin – och att regionens vårdbudget ska hålla ihop. Sedan 2010, då fritt vårdval infördes, har primärvården gått back.
40 procent av Gävleborgs vårdcentraler drivs redan i privat regi, vilket är bland landets högsta andelar. Förslaget om bolagisering lades först fram i en rapport om underskotten i regionens sjukvård, beställd av vårdkonsultbolaget Sirona för 1,5 miljoner kronor.
– Sedan föreslog rapporten ju också något som var ganska kontroversiellt, och som vi inte heller gick vidare med: att vi skulle sälja ut hälsocentralerna, berättar Jennie Forsblom (KD), och fortsätter:
– Jag tror inte att det kommer hända. Vi fyra partier kommer inte göra det i alla fall. Vi vill att det ska finnas något offentligt att jämföra med.
Fredrik Röjd (bild), gruppledare för Sjukvårdspartiet Gävleborg, avfärdar också blankt att styret skulle ha svarat ”svävande” på frågor om framtida utförsäljningar.
– SVG är helt emot privatisering, det är inte aktuellt. Det blir inget med det. Kommer inte att ske, intygar han för Flamman.
Röjd är en färgstark Ljusdalsprofil med bakgrund i flera lokalpartier, som bland annat drivit ett uppmärksammat satirkonto i sin hunds namn på Facebook och jämfört lokala vänsterpartister med Stalin i kommunfullmäktige.
Han är också vice ordförande i Folktandvården Gävleborg AB – i hans ögon ett lysande exempel på fördelarna med det man nu försöker driva igenom.
– Jag ser ju hur bra det funkar där, i förhållande till andra Folktandvården runtom i landet som drivs i förvaltningsform. Jag kan ställa frågor på kliniknivå till vd:n, och han är inläst på exakt vad som händer. När man sitter i politisk ledning upplever jag inte samma direktkontakt, säger Fredrik Röjd (SVG).
– Många blir förvånade när de får veta att vi drivits som aktiebolag i 18 år, för att det funkar så bra. De flesta tror nog att det är statligt.
Magnus Svensson (C) skrattar lite, och menar att Fredrik Röjd av förklarliga skäl ser bolag som ”det bästa som har hänt i kommunallagen”.
Läs mer
– Styret nekar till att de vill privatisera, men jag delar inte den bilden. Alla steg de tar nu gör privatisering mycket enklare, och då hade det väl varit ärligare att säga öppet att man vill sälja ut, tycker han.
Sista chansen att stoppa bolagiseringen kan vara Centerpartiets budgetförslag inför 2026, där partiet nu gör ett sista försök att ställa krav på att processen avbryts. Ännu en gång kan en enstaka ledamots röst avgöra projektets framtid, påminner Magnus Svensson.
– Jag misstänker att många följer med spänning hur det kommer gå.
