Regeringen backar på vissa punkter om Ipred-lagen. Men missnöjet är fortfarande stort bland kritiker.
– Fildelningsjägarna får större befogenheter än vad polisen har, säger André Rickardsson, IT-säkerhetsexpert, till Svenska Dagbladet.
Enligt honom är enda möjligheten för någon att fällas för fildelning att datorn används som bevismaterial, vilket kräver en husrannsakan. Något som skiv- och filmbolag kan få möjlighet till genom kronofogden, med den nya lagen. Polisen får enbart genomföra husrannsakan om fängelse finns i straffskalan för brottet.

Fler sorts bevis
Johan Linander, centerpartistisk talesman i fildelarfrågor, håller inte med om att intrångsundersökningar främst kommer användas som bevisföring.
– Vi ser att det finns flera typer av bevis, till exempel kan man använda sig av vittnen, säger han till Svenska Dagbladet.
Lagförslaget har tidigare fått kritik, bland annat för att vara rättsosäkert och integritetskränkande, då upphovsrättsinnehavare kommer att kunna begära ut IP-nummer och personuppgifter för enbart misstanke om fildelning. Propositionen som kom den 4 december innehåller tydligare skrivningar om när uppgifter om misstänkta fildelare ska få lämnas ut. Normalt ska IP-adresser inte ges ut om någon enbart laddat ned film eller musik. Kritiker menar dock att den skrivelsen saknar praktisk betydelse då den teknik som används ofta gör att man automatiskt delar med sig av material när man laddar ned det.

Dessutom har det lagts in skrivningar om att skadeståndsbestämmelser syftar till den faktiska skada som fildelningen åstadkommit.
Lagen väntas träda i kraft den 1 april 2009.