Annie Lööf ineldde Almedalen med att sjunga skattesänkningarnas lov och ville att borgerligheten kommer in i matchen i miljöpolitiken.
Alla partier har en berättelse. Centerpartiets är just nu att sänkta skatter alltid är bra och att ”skattepengar är inte statens personliga egendom”. I tillägg vill Centerpartiet att borgerligheten ska bli bättre på miljöpolitik, ”komma in i matchen”. Det ska dock göras med mycket tillväxt, för annars blir det som i Sovjet, som förstörde Aralsjön.
Så där mal det på under Annie Lööfs tal. Socialdemokraternas utredning om vinster i välfärden är en återgång till ”ren och skär statssocialism” och Stefan Löfven ska enligt Annie Lööf ha adresserat borgerligheten med att på första maj ha sagt att ”Vill du ge fler ett helvete – välj den härjande högern.” Men det är inte sant. Det var Jimmie Åkesson – och hans ”Give ém hell-sms” som han talade om. Varför Annie Lööf tog åt sig är oklart. Hon tyckte i alla fall att detta räckte för att avfärda Stefan Löfvens regering som samarbetsregering. Ska vi tolka det som att hon vill att Löfven och Åkesson ska samarbeta? Eller att hennes talskrivare inte kan läsa?
”Kalla mig gärna principfast”, säger Annie Lööf ödmjukt i talet men hon kommer att stå fast vid ”öppenhet mot omvärlden och reglerad invandring”. Kanske är det ett försök blidka kritikerna av framtidsprogrammet om fri invandring samtidigt som ett SD-samarbete utesluts.
Centern vill höja gränsen för statsskatt, sänka arbetsgivaravgifter – helt ta bort dem för enmansföretag som anställer sin första person med max 15 000 kr i lön – och ”helt enkelt att se till att mer pengar hamnar i dina händer och inte i Stefan Löfvens.”
Visst finns här också ett skatteväxlingstema – skadliga gifter och miljöförstöring ska beskattas hårdare – men i grunden är det skattekverulans i Bo Lundgrens anda och gammalt hederligt sossehat som ska lyfta ”den borgerliga reformagenda” som Annie Lööf vill se Alliansen stärkas med.
Den politiken är, även om Annie Lööf blivit riktigt duktig på att framföra den, inte särskilt populär bland väljarna i Sverige och knappast en framgångsväg. Det förstod De nya Moderaterna när de ledde Alliansen till två valvinster, förvisso under falskt flagg. Men det förstår inte Centern.