Den brittiska vänsterns förhoppningar efter att Labour vann en supermajoritet i förra sommarens parlamentsval har grusats rejält sedan dess. Premiärminister Keir Starmer har bland annat svikit löften om att avskaffa tvåbarnstaket för barnbidrag, subventionera betalningen för vinterbränsle, skapa en grön investeringsfond värd 360 miljarder kronor, och en ny planerad runda nedskärningar stoppades så sent som i juni efter en revolt i partiets parlamentsgrupp.
Starmer har dessutom vägrat att dra in alla vapenleveranser till Israel, trots att länder som till exempel Frankrike gjorde det efter Israels invasion av Libanon förra året. I dagsläget är 32 av totalt 62 exportlicenser fortfarande aktiva. I stället har regeringen gått på offensiven och terrorstämplat rörelsen Palestine Action, sedan medlemmar ockuperat vapenfabriker som bygger reservdelar åt Israels militär och vandaliserat två stridsflygplan på en flygbas.
Läs direkt. Bli prenumerant!
Få tillgång till alla artiklar och exklusiva poddavsnitt. Varje torsdag får du dessutom veckans nummer i din mejlkorg eller brevlåda.
Är du redan prenumerant? Logga in
De delar av den brittiska vänstern som redan var kritisk mot Starmer, vars förtroendesiffror är nere på 27 procent, har bara stärkts i sin uppfattning att Labour inte går att lita på. Efter flera månaders rykten kom för två veckor sedan till slut den reaktion som besvikna vänsterväljare väntat på: ett nytt vänsterparti ska grundas, med de tidigare Labour-profilerna Jeremy Corbyn och Zahra Sultana som ledargestalter.
Sedan dess har över 600 000 personer registrerat sitt intresse för att bli medlemmar.
Enligt Richard Seymour som är frilansjournalist och redaktör för vänstermagasinet Salvage är det unikt.
– Det saknar motstycke, och det visar att det finns en massbas för ett radikalt vänsterparti utöver de hundratusentals som gick ur Labour under Starmer, säger han till Flamman.
Han menar att Labour-regeringen, utöver de svikna vallöftena, aktivt har provocerat vänstern genom att spela på främlingsfientliga stämningar i landet, såsom när Starmer i ett tal nyligen varnade för att Storbritannien riskerar att bli till en ”ö av främlingar”.
– Resultatet är att Labours stöd har kollapsat och Nigel Farages högerextrema Reform-parti har i stället ökat kraftigt. Alla kan se att Labour håller på att krascha på eget grepp, så behovet av ett alternativ är uppenbart.
I opinionsmätningar får Corbyns och Sultanas föreslagna parti, som för tillfället går under namnet Your party, mellan 10 och 15 procent av rösterna, vilket nästan är lika mycket som Labour. Enligt Richard Seymour indikerar det att vad som helst kan hända i nästa val.
– Historiskt sett skulle ett nytt parti ha svårt i det brittiska majoritetsvalsystemet eftersom man måste få ett geografiskt utspritt stöd. Det är inte längre fallet. De båda stora partierna håller på att implodera och i många valkretsar är det inte en kamp mellan två eller tre partier, utan mellan sex eller sju, med Liberaldemokraterna, De gröna, Reform, oberoende kandidater och vänstern. Så valresultaten är väldigt svårförutsägbara. Jag tror att det nya vänsterpartiet kan nå uppåt 20-25 procent, och i så fall är allt möjligt – särskilt om man når en valöverenskommelse med De gröna, säger han.
Han tillägger att en förutsättning för sådana framgångar är att partiet blir mer än bara en valmaskin, med förankringar i fackföreningar, lokalpolitiken och gräsrotsorganisering.
– Om bara en tiondel av dem som skrivit upp sig blir aktiva kommer det att göra en enorm skillnad.
Riskerar inte ett nytt parti att splittra den breda vänstern och därmed gynna högern?
– De konservativa har en väldigt liten chans att komma tillbaka till makten. De har knappt något stöd längre. Det stora hotet kommer från Reform. Långt innan initiativet till det nya vänsterpartiet togs visade mätningar att Reform kan nå en majoritet i parlamentet – så länge vänstern inte lyfter ett finger.
– Så det förhåller sig egentligen tvärtom: om vänstern inte organiserar sig kommer Reform att vinna stort. De kan inta ”antietablissemangs”-positionen och de tjänar på ett lågt valdeltagande eftersom vänstern inte kommer att rösta annars. Ju starkare vänsterns röstandel är desto svagare blir Reforms chanser.
