På fjärde våningen i ett av riksdagens mindre hus vid mynttorget finns ett rum med trägolv och träpanel på väggar och i taket. Talarstolen är också i trä. Allt knarrar när rullstolarna rullas in.
Bengt Eliasson (L) beklagar sig.
– Det här ska föreställa den av riksdagens byggnader som är bäst anpassad till funktionsnedsatta. Men det är det väl inget vidare med här heller, säger han.
Det är riksdagsseminarium om LSS – lagen om stöd och särskild service till vissa funktionshindrade. Seminariet är ett slags uppföljning till ett tidigare seminarium, som funktionshinderrörelsen klagade på. Seminariet fokuserade alltför ensidigt på lagens kostnader, menade man. Riksdagsledamöterna Maj Karlsson (V) och Bengt Eliasson (L) bestämde sig för att ordna ett nytt.
Nora Eklöv är en ganska kort mörkhårig tjej i tidiga tjugoårsåldern. Hon blev nyligen anställd som generalsekreterare i Förbundet unga rörelsehindrade.
Föreningen har ”Vi sänker trösklar!” som slogan. Nora Ekholm tar sig med märkbar ansträngning upp för det enda steget till talarpodiet, och viftar undan Bengt Eliasson som reser sig för att hjälpa henne att dra ut stolen.
Nej till assistans
I samband med att Nora Eklöv blev vald till sin tjänst flyttade hon från Öland till Stockholm.
– Det var mitt drömjobb, säger hon.
För första gången skulle hon bo i en egen lägenhet. På plats i Stockholm lämnade hon in en ny ansökan om att få samma assistans som hon hade haft i sin hemkommun. Men i Stockholm gjorde man en annan bedömning; det blev ingen assistans.
Nora Eklöv sköter nu jobbet som generalsekreterare hemifrån. Utan hjälp kan hon inte ta sig in till kontoret.
– Det funkar för stunden, men frågan är hur länge, säger hon.
Nora Eklöv är inte den enda som har blivit av med sin assistans. Tvärtom har både antalet beviljade assistanstimmar och antalet personer med beviljad assistans båda fallit kraftigt.
Enligt den senaste mätningen från försäkringskassan får 80 procent av de som ansöker om assistans avslag.
Det är inte ett misstag, utan precis vad som var regeringens mening.
På tio år har statens kostnader för assistans nästan dubblerats – från 16 till 30 miljarder kronor. Försöken att spara på LSS motiveras ofta med de tre statliga utredningar som bland annat slår fast att de felaktiga assistansutbetalningarna kan vara så mycket som tolv procent.
Ur ett vetenskapligt perspektiv går det inte att lita på dem
En ny forskningsrapport, som granskat utredningarna, menar dock att de är ovetenskapliga.
– De hade blivit underkända som studentuppsatser, säger Niklas Altermark, forskare på samhällsvetenskapliga institutionen vid Lunds universitet och rapportens författare.
Problemen är enligt honom två:
För det första har metoden aldrig använts för att utreda något liknande tidigare. I de 1 300 fall som Niklas Altermark och hans kollegor har gått igenom har metoden inte en enda gång använts för något annat än naturvetenskapliga frågor.
För det andra har riktlinjerna för hur metoden ska tillämpas inte följts.
– Nej, ur ett vetenskapligt perspektiv går det inte att lita på dem. Sen är det ju upp till varje medborgare att avgöra om man vill tro på dem – man kan ju tro på vilken gissning som helst, säger Niklas Altermark.
Assistansfusk ett vapen
Två som har velat tro är Barn, äldre- och jämställdhetsminister Åsa Regnér och Socialförsäkringsminister Annika Strandhäll. De båda ministrarna har det otacksamma uppdraget att sänka kostnaderna för LSS. För ministrarna har assistansfusket blivit ett vapen i debatten mot funktionshinderrörelsens starka lobbyorganisationer.
Men Niklas Altermarks rapport är långt ifrån deras första bakslag den senaste tiden.
I regleringsbrevet till försäkringskassan – det dokument med vilket regeringen styr myndighetens verksamhet – var 2016 en av de allra första meningarna:
”Försäkringskassan ska bidra till att bryta utvecklingen av antalet timmar inom assistansersättningen.”
Den formuleringen kritiserades hårt, både av funktionshinderrörelsen, av andra politiker och politiska kommentatorer. Åsa Regnér tvingades till slut be om ursäkt, och formuleringen ändrades i regleringsbrevet 2017. Men uppdraget, att komma åt vad som beskrivs som ett överuttag av timmar, ett omfattande fusk, står kvar. Kostnaderna ska fortfarande ned.
Under socialdemokraternas kongress drev också ombuden, mot partiledningens vilja igenom en ändring av partiets hållning angående LSS. Lagens ursprungliga syfte ska värnas, och förtroendet ska återupprättas enligt kongressens beslut.
Det kan innebära att regeringen på sikt backar från målet om kraftigt reducerade kostnader, men det är också möjligt att problemet skjuts på framtiden.
Nästa utredning av LSS ska lämnas in strax efter valet 2018. Det innebär alltså att det blir nästa regering som får ta ansvar för resultaten i den utredningen. Om den kommer att använda samma metod som de tidigare är ännu oklart.
Maj Karlsson, en av dem som bjöd in Nora och de andra till seminariet säger att det finns en politisk låsning i frågan.
– Det enda jag kan se det är att man tycker att det är en ganska stor kostnad och att man vill få ner den, att man liksom stirrar sig blind på den.
Kan inte Vänsterpartiet använda sin roll i budgetsamarbetet för att ändra lagen då?
– Vi ska driva detta på alla sätt vi kan.
Flamman har sökt båda de ansvariga ministrarna för en intervju. Av Åsa Regners pressekreterare får vi svaret att hon tackar nej, hon har inte möjlighet.
Aldrig? Frågar Flammans reporter, men får inget nytt svar.
Efter nästan en vecka återkommer däremot Annika Strandhäll via mejl.
Hon skriver att det ”knappast är någon hemlighet” att det förekommer kriminalitet inom assistansersättningen, men erkänner samtidigt att hon inte vet hur mycket.
– Den exakta omfattningen av brottslighet och fusk är däremot väldigt svårt att säga något om. Vi har sett ett antal fall där personer utnyttjat systemet för att sko sig själva och i vissa fall har personer med stora funktionsnedsättningar dessutom råkat väldigt illa ut. Det kan vi aldrig acceptera. Vi ska ha ordning och reda i välfärden och pengar ska gå till att hjälpa människor, inte till företagsägarna.
Annika Strandhäll lyfter också fram en ny rapport om LSS som beställts av regeringen.
– Vi har även tillsatt en utredning som ska förbättra förutsättningarna för och reda ut frågetecken mellan den kommunala och statligt betalda assistansen, skriver hon.
Utredningen ska lämnas in strax efter valet 2018. Det innebär alltså att det blir nästa regering som får ta ansvar för resultaten.
